Petteri Orpos (Saml) regering har lagt fram sin sista statsbudget. Enligt lärarfacket OAJ fortsätter regeringen på en linje där utbildningens grundfinansiering försvagas. OAJ:s analys av hela regeringsperioden ger vid handen att totalt sett är nedskärningarna inom utbildningssektorn betydligt mer omfattande än de satsningar som har gjorts.
– Statsbudgeten visar ett underskott men framtidens ekonomiska tillväxt bygger på de beslut som vi idag fattar för att stärka utbildningen. Utbildningspolitik är ett maratonlopp, inte sprintlöpning, säger OAJ:s ordförande Katarina Murto i ett pressmeddelande.
När regeringen Orpo tillträdde hette det att skolan ska lämnas utanför spartalkot. Men enligt OAJ:s sammanställning har man inte kunnat leva upp till det löftet. Lärarfacket OAJ har granskat de utbildningspolitiska besluten från och med statsbudgeten år 2024 till budgeten för 2027.
– Det finns onekligen också betydande satsningar på utbildningen under regeringsperioden. Men om man ser på helheten blir saldot klart på minussidan. Utbildningens grundfinansiering har försvagats genom flera beslut samtidigt som en höjd utbildningsnivå är en nationell målsättning, säger Risto-Matti Alanko, specialsakkunnig vid OAJ.
Satsningar
Om man ser till de utbildningspolitiska satsningarna kan den grundläggande utbildningen lyftas fram. I utvecklandet av grundskolan ingår reformen för stödet för lärande samt de utökade antalet veckotimmar på lågklasserna.
– Den här regeringen anpassat med ca 10 miljarder men grundskolans finansiering har stärkts. Det går att göra i utmanande tider men det kräver politisk vilja, sade undervisningsminister Anders Adlercreutz (SFP) till tidningen Läraren i mars 2026.
Nedskärningar
Till de mer omfattande nedskärningarna kan den minskade finansieringen av yrkesutbildningen (130 miljoner) nämnas. Också slopandet av vuxenstudiestödet (175 miljoner) är en betydande inbesparing. Visserligen kan man argumentera för att regeringen i det här fallet inte gör en direkt utbildningsnedskärning utan snarare skär i en i en social förmån.
Det är aningen snårigt att reda ut hur stora nedskärningar inom utbildningssektorn de facto är. Vid Undervisnings- och kulturministeriet kunde man inte till alla delar omfatta de siffror som lärarfacket OAJ redovisade för ett år sedan, vilket även tidningen Läraren har rapporterat om.
Kommunernas ekonomi
Den kommunala ekonomin är en fråga som man kan närma sig ur lite olika perspektiv. I OAJ:s tabell över satsningar och nedskärningar är kommunernas statsandelar rejält på rött. Och det står klart att regeringen till exempel har fattat beslut om en indexbroms för kommunernas statsandelar. Indexbromsen innebär att statsandelarna till kommunerna totalt minskar med 173 miljoner euro under regeringsperioden. Det här får oundvikligen konsekvenser för anordnandet av utbildningstjänsterna, som numera är kommunernas huvudsakliga uppgift.
Samtidigt har kommun- och regionminister Anna-Kaisa Ikonen låtit förstå att regeringen har stärkt kommunernas ekonomi. Det kan bland annat förklaras med att vissa nedskärningar som drabbat kommunekonomin fattades av förgående regering. Regeringen Orpo anser att man inte kan belasta regeringen med beslut som tidigare regeringar har fattat.
Kommunförbundet ser annorlunda på frågan.
– Vår uppfattning är att regeringens åtgärder har försvagat kommunernas ekonomi, sade Sanna Lehtonen, direktör för kommunal ekonomi vid Kommunförbundet, till tidningen Läraren i våras.
Vid OAJ påminner man också om att den lista som man presenterar inte är fullständig utan snarast ger en helhetsbild över regeringens utbildningspolitiska insatser. Enligt OAJ är den stora bilden tydlig – nedskärningarna väger tyngre än satsningarna.
Läs också
Spricker en miljard?
Text: Mattias Fagerholm
Grafik: Chribbe Aarnio
