– Det känns bra efter en lång process. Arbetsannonsen publicerades 24.2 och först nu är vi i mål. En orsak till att rekryteringsprocessen tog länge var den omfattande säkerhetsutredning som Skyddspolisen genomförde. Den tar sin tid.
SkyPo hittade tydligen ingenting…?
– Nej, i så fall skulle vi nog inte sitta här nu, skrattar Kurre.
Det började på Peffan
Låt oss backa bandet en smula. Kurt Torsell utbildade sig till klasslärare vid Pedagogiska fakulteten (Peffan i folkmun) i Vasa åren 1988–93. Lärarbanan, och också karriären inom skolförvaltningen, inleddes i Esbo.
Hurdana var dina första steg som klasslärare?
– De präglades nog av en viss osäkerhet och okunskap. Jag minns att de erfarna lärarna var väldigt skickliga på att skanna av hur eleverna mådde. Men jag hade fullt upp med att få matematikundervisningen planerad, att få vardagen att rulla, minns Torsell.
– Få människor är helt färdiga lärare när de stiger in i klassrummet. Så var det 1993 och säkert också 2026.
Hur upplever du att läraryrket har förändrats sedan dess?
– Elevklientelet har förändrats. Majoriteten av barnen mår bra och det mesta funkar. Men de som har det knepigt, har det mycket knepigare än förr. Jag upplever att elevgrupperna är mer heterogena nu.
– En sak som har förändrats är också att dokumentationskravet har ökat, det har blivit en ”juridifiering” av yrket. Som lärare vet du idag aldrig när du behöver stå till svars för vad du har gjort eller inte har gjort.
Från rektor till bildningsdirektör
Efter fem år som klasslärare blev Torsell rektor för Mårtensbro skola i Esbo. Efter en sammanslagning med Sökövikens skola heter skolan numera Storängens skola. Det här blev starten på en karriär inom skolförvaltningen som bland annat gått via Kommunförbundet som sakkunnig, bildningsdirektör i Sibbo, svensk direktör vid UBS och nu som dess högsta tjänsteman.
– Jag kan inte säga att jag har gjort någon karriärplanering. Men om man tittar tillbaka så har kanske en nyfikenhet i kombination med att jag inte har tackat nej har resulterat i det här. Det handlar också om att våga ta steget. Man måste alltid våga lite när man kliver över ett staket.
Såg du framför dig en karriär som skolbyråkrat?
– Jag har alltid varit nyfiken på det som så att säga finns under motorplåten. Intresset för lagstiftning och normstyrning har ökat när jag har varit missnöjd eller haft känslan att saker borde göras på ett annat sätt har.
Hur vill du utveckla Utbildningsstyrelsen?
– Målet är att på bästa möjliga sätt serva fältet med vad de behöver. Alla tycker kanske inte att de behöver en ny läroplan men när den via lagstiftarna väl kommer så är vårt ansvar att den är väl genomförd och motiverad.
När ny läroplan?
Läroplanen är uttryckligen Utbildningsstyrelsens bord. De nuvarande läroplansgrunderna togs i bruk 2016 och frågan är om följande läroplansreform står inför dörren.
– Det vet jag inte. Det är lagstiftarna som startar den processen. Vi har redan nu en ganska stor reform på gång i och med kunskapsgarantin. Det är inte en helhetsreform men man kommer att skriva om läroplanen en hel del.
Men blir det under nästa regeringsperiod?
– Det återstår att se. Inget parti har ännu aviserat en helrenovering. En möjlighet är att man ser kunskapsgarantin som den stora reformen under följande regeringsperiod.
UBS – mer än läroplaner
Kurt Torsell påminner om att Utbildningsstyrelsen numera sysslar med mycket mer än frågor som berör den grundläggande utbildningen. Till exempel Institutet för de inhemska språken, Studentexamensnämnden och Nationella centret för utbildningsutvärdering NCU finns under UBS-paraplyet.
Undervisnings- och kulturministeriet har de facto nyligen inlett en utredning om UBS roll och funktioner och vilka anpassningsbehov som finns.
– Det är bra att stanna upp och titta vad vi har på vårt bord och vad som borde utvecklas. Är det något som rent av borde avvecklas, säger Torsell.
Finns det risk för att du blir en nedläggningsdirektör?
– Förhoppningsvis inte nedläggningar, men att ta itu med nedskärningar har jag svårt att se att jag kommer att kunna undvika.
Läs också
Backman: Inget megaministerium
Näven i bordet!
Det finns inga vattentäta skott mellan Utbildningsstyrelsen och Undervisnings- och kulturministeriet. Rollerna är ändå olika. Förenklat kan man säga att UKM står för lagstiftningen och UBS för förverkligandet. Att sjösätta utbildningsreformerna faller alltså på UBS lott, något som kan vara utmanande då kommunernas förutsättningar varierar stort.
– Hur skapar vi normstyrning som träffar rätt i både Helsingfors och i kommuner som har bara en grundskola med 30 elever? De stora städerna vill ofta ha spelrum för att skapa egna lokala lösningar medan små kommuner gärna tar emot ett färdigt paket som man bara slår kommunens stämpel på.
Ibland gör kommunerna egna tolkningar och förverkligar kanske inte reformerna så som lagstiftarna har avsett. Borde UBS slå näven i bordet och säga att så här gör ni, punkt slut?
– Ska man syssla med sådant så måste man också ha verktyg att använda om kommunerna inte gör som man säger. Det har vi inte. Det är förvaltningsdomstolarnas och Tillstånd och tillsynsverkets uppgift. Vi har ingen granskande uppgift, säger Kurt Torsell.
Text: Mattias Fagerholm
Foto: Leena Koskela
