Nu håller vi stängt!

Aje Hollsten är rektor för Karis svenska högstadium.

Jag kommer till Karis svenska högstadium vid 10-tiden onsdagen den 18 mars nådens år 2020. Idag har skolorna i vårt land stängts på order av myndigheterna. En farsot härjar i världen och skolhusdörren är låst också i Karis i Raseborg.

Efter ett kort telefonsamtal kommer rektor Aje Hollsten och öppnar dörren. Det är tomt i entréhallen och korridorerna, tomt överallt. Och tyst.

När vi kommer till kansliet möter jag också rektorn för Karis-Billnäs gymnasium, Esbjörn Hägerstedt. De två rektorerna försöker få datorerna att fungera, så att både bild och ljud kommer in och når ut. Det är nödvändigt för en lyckad distansundervisning.

– Det är mycket som är litet på hälft och oklart nu då det här kom så plötsligt, säger Aje och syftar förstås på regeringens beslut att stänga skolorna som nu får övergå till distansundervisning.

Redan en knapp vecka tidigare hade skolan meddelat elever och föräldrar att det är dags att ta med sig en stor väska för att packa ner skolmaterial som kan behövas hemma om skolan stängs.

– Eleverna blev ju glada men funderade sedan över om sommarlovet börjar senare på grund av uppehållet.

Så är det dock inte tänkt. Men många diskussioner pågår och envar blir något av en kvartersexpert i åsiktsstormen, noterar Aje med ett leende.

Undantagstillstånd råder och beredskapslagen har till vissa delar tagits i bruk. Jurister från många olika instanser stöter och blöter bland annat frågor som berör serveringen av skolmat.

Aje Hollsten säger att han ju inte avgör den frågan för Raseborgs del.

– Vi har 240 elever som alla jobbar på distans. Skall vi servera skolmat centralt och hålla oss till att begränsa grupperna till tio personer vet jag inte hur det skall gå till. Är skolan stängd räknar jag nog med att det inte serveras mat heller.

Nåväl, nu står Aje och hans lärarkollegium inför utmaningen att ge alla elever undervisning trots att dessa inte finns i skolan. Inte heller lärarna befinner sig i skolhuset, förutom då de inkallas för något sammanträde.

Vilken beredskap har ni från tidigare?

– Vi är i den lyckliga situationen att alla elever har en bärbar dator som de fått av Raseborgs stad. Jämlikheten är så till vida nog i skick. Någon elevs dator kan förstås för tillfället vara sönder. Tekniska problem kommer vi att möta hur vi än vrider och vänder på det.

– Kopplingen till internet kan ju variera och belastningen kan vara stor om flera i familjen samtidigt skall använda internet. Nu får vi testa hur långt vi kommit i digitaliseringsprocessen som det talas så mycket om säger Aje Hollsten, som tror att läget kan skapa en stor kreativitet som förhoppningsvis stannar kvar då krisen är avblåst.

En mycket viktig aspekt i distansundervisningen är att arbetsmetoder och tillvaro skall kännas trygga åtminstone till en början, både för lärare och elever.

Allra först är det dock informationen som är det viktiga. Både elever och deras föräldrar skall veta vad som skall göras.

– De första dagarna gäller det att få det tekniska att fungera för att komma igång. Uppgifter i vissa ämnen är lättare producera hemma och andra svårare. Inom konst- och färdighetsämnena gäller det att verkligen tänka utanför boxen om du som lärare skall följa en plan. Har du som lärare i slöjd tänkt att eleverna skall sy och bygga blir det svårt. Inte har alla den möjligheten hemma. Inom huslig ekonomi går ju lättare att utföra uppgifter hemma, som att laga mat, städa och tvätta kläder.

Man kan inte säga att undervisningen de här första dagarna är läroplansenlig, säger Aje. Det blir svårt att nå samma nivå som vid närundervisning.

– Alla gör så gott det går, med tanke på den korta beredskapstiden på ett dygn som vi hade innan skolorna stängdes.

– Jag har sagt till lärare och elever att vi får se hur det går i början och efter hand justera metoderna.

Elever i åk 7–9 kanske inte alltid är de mest motiverade för skolarbete, om man så säger. Hur gör man för att kolla att de utför uppgifterna de fått?

– Nog får man väl släppa kontrollen en del, säger Aje och konstaterar att provsituationer kan vara svåra att kontrollera.

– Ingen vet ju om eleven sitter med boken framför sig och skriver prov. Å andra sidan hjälper det inte så mycket om man inte alls förberett sig på provet.  Det är frihet under ansvar som gäller.

– Och i det långa loppet kan det ju vara bra att öva sig på att skriva ett prov med böckerna framför sig. Det viktiga är att kunna applicera böckernas innehåll på och implementera det där det behövs.

Se där, en möjlighet till nytänkande i krisens fotspår.

När det gäller kontrollen av närvaro fungerar Wilma som vanligt. Om en elev inte deltar i distansundervisningen får den en anteckning i Wilma.

Men nu gäller det att släcka akuta bränder och ingripa där det behövs. Många kan känna panik och saknar verktyg medan andra ser utmaningen och går igång på det.

– Många goda idéer och praktiska förfaranden kommer att uppstå som får en fortsättning också då skolorna har öppnat sina dörrar igen, tror Aje Hollsten.

Nu är lärarna tvungna att utveckla sin undervisning i en mera digital riktning, vilket är bra. Å andra sidan är informationsflödet med tips och idéer och metoder för tillfället kanske litet för snabbt och stort.

– Det är som att ta en leksakslåda och bara hälla ut allt innehåll på golvet. Det gäller nog att sålla och fundera på när och hur man skall testa vad, och framför allt varför.

Vi går tillbaka till entréhallen för fotografering. Aje säger sig vara lugn i denna nya, obekanta situation. Förhoppningsvis har han nu mera tid för pedagogisk planering eftersom det inte står folk i kö utanför hans dörr. Men det betyder också att ljuden och skratten från korridoren har tystnat.

Senaste artiklar