Tankesmedjan Magma tar sig an en långkörare inom det finlandssvenska utbildningsfältet, bristen på behöriga lärare inom småbarnspedagogik i huvudstadsregionen. Redan på 1990-talet uttryckte Sydkustens landskapsförbund en oro över brist på svenskspråkig personal. Och nu, drygt 20 år senare, står man inför fullbordat faktum.
Kulmen nåddes i december 2019 då Helsingfors stad hänvisade ungefär hälften av de familjer som ansökt om svensk dagvårdsplats till den finska småbarnspedagogiken. Händelsen blev upptakten till en finlandssvensk mobilisering som bland annat utmynnade i den nu aktuella Magma-rapporten.
– Det är ur småbarnspedagogiken som nya generationer svenskspråkiga växer fram, konstaterar Lia Markelin, samhällsanalytiker på Magma, i rapportens förord.
Utbildning i söder efter politisk dragkamp
Under 2000-talet arrangerade Åbo Akademi utlokaliserade barnträdgårdslärarutbildningar i Helsingfors. En permanent svensk utbildning startade 2011 efter en del utbildnings- och regionalpolitisk armbrytning. Utbildningen var ett samarbete mellan Åbo Akademi och Helsingfors universitet. ÅA drog sig är 2016 ur samarbetet och flyttade sin egen utbildning från Jakobstad till Vasa. Den permanenta utbildningen har ändå inte underlättat personalbristen i så stor utsträckning som man kanske hade hoppats.
Nybörjarplatserna fylls inte
I rapporten konstateras att flera utbildningsplatser för lärare inom småbanspedagogik ofta erbjuds som ett universalrecept för att lösa bristen på behörig personal. På svenskt håll verkar det ändå inte vara lösningen.
År 2020 sökte 94 personer till Helsingfors universitets svenska utbildning för lärare inom småbarnspedagogik. Av dessa hade endast 18 utbildningen som sitt förstahandsval. Universitetet hade ursprungligen 30 nybörjarplatser men fick genom regeringens beslut 10 tilläggsplatser. Men endast 25 platser fylldes. Till Åbo Akademis utbildning i Vasa sökte sammanlagt 114 personer av vilka 33 hade utbildningen som förstahandsval. ÅA erbjöd 60 nybörjarplatser och 36 studerande antogs. Varken Åbo Akademi eller Helsingfors universitet har med andra ord lyckats fylla sina nybörjarplatser år 2020.
Helsingfors: Utbilda i söder, inte i Vasa
I Helsingforsregionen flaggar man ändå för fler utbildningsplatser. Bristen på lärare inom småbarnspedagogik är alarmerade säger huvudstadsregionens ansvariga tjänstemän unisont. I februari 2020 var 20 procent av de finska tjänsterna och nästan 29 procent av de svenska besatta med obehörig personal. De 1000 nybörjarplatser som skapas 2018-2021 räcker inte till, menar man i söder.
Niclas Grönholm, direktör för den svenska servicehelheten fostran och utbildning i Helsingfors, säger att orsaken till personalbristen är att det utbildas för få lärare i Svenskfinland allmänhet och i södra Finland i synnerhet. Antagningsmängderna till utbildningarna borde höjas.
– Söktrycket har varit svagt men inte så svagt. Man skulle säkert ha kunnat fylla de platser som finns. Det handlar om marknadsföring och förankring till andra stadiets utbildning. Vi vet att den geografiska rörelsen är ganska liten och enligt mig finns det för många platser i Vasa. Det borde vara fler platser här i södra Finland och man borde öka intagningen här. Det är här som behovet finns, säger Grönholm i rapporten
Lyckas man hålla kvar de som är i branschen?
Inte nog med att intresset för att söka sig till småbarnspedagogiken är svagt, så finns uppenbarligen ett påtagligt intresse för att byta bransch. Enligt en utredning från 2017 uppger över 31 procent av de över 13.000 anställda inom småbarnspedagogiken att de har planer på att byta bransch inom de närmaste tio åren. Som orsaker uppges bland annat den låga lönen, bristen på uppskattning och avsaknaden av karriärmöjligheter.
Åtgärdsförslag: Satsa på arbetsförhållandet
Problemen är bekanta sedan årtionden tillbaka. Vilka åtgärdsförslag lyfts fram i rapporten? Lön och arbetsförhållanden är återkommande teman. I en OECD rapport konstateras att personalens arbetsförhållanden och utbildningsmöjligheter inte ligger på den nivå som de borde i förhållande till vilken betydelse småbarnspedagogiken har i den politiska diskussionen.
I Magma-rapporten föreslås en nationell plan som successivt skall höja lönen med minst 500 euro i månaden. Tanken på en klädpeng åt personalen, som är ute i ur och skur, kastas fram. När det gäller personaldimensioneringen borde den justeras så att personalstyrkan ökar i daghemmen. Vidare föreslås att utbildningen av speciallärare i småbanspedagogik borde utvidgas. Också facken kunde dra sitt strå till stacken. Småbarnspedagogerna är splittrade på flera fackförbund och en gemensam satsning på småbarnspedagogiken efterlyses. Rapporten slår också ett slag för minskad könssegregation inom småbarnspedagogiken. Över 95 procent av personalen utgörs av kvinnor.
En inblick i bristen på behörig personal inom den svenska småbarnspedagogiken i huvudstadsregionen har skrivits av journalisten Lina Laurent.
Text: Mattias Fagerholm
