– Det innebär en kostnad men jag tror att det skulle vara värt det. I hela Europa försöker man höja deltagandet i småbarnspedagogiken, säger Mirjam Kalland, professor i småbarnspedagogik vid Helsingfors universitet.
Utgångstes: Kan förskolan jämna ut skillnader?
När barnen börjar skolan inleder de sin skolgång med väldigt olika förutsättningar. Tanken var därför att utreda om en tvåårig förskola kunde jämna ut de här skillnaderna.
– Barnens lärstig och inlärningsresultat har samband med föräldrarnas socioekonomiska bakgrund och deras språkliga bakgrund. Redan i femårsåldern kan vi i iaktta de här skillnaderna. Den stora frågan var om man kan jämna ut effekterna som hänför sig till barnens bakgrund via en avgiftsfri och kanske lite mer strukturerad förskoleundervisning.
Hade du den förhoppningen?
– Det skulle ha varit fint om man hade hittat en trollstav. För vi har växande skillnader i barnens lärande och utveckling och förändringen har varit stor de senaste 20 åren. Tidigare hade vi inte de här skillnaderna och nu skulle vi behöva hitta en medicin. Jag tror fortfarande inte att det här var en dålig idé. Men när man talar om nödvändiga och tillräckliga förutsättningar så var det här en nödvändig, men inte en tillräcklig förutsättning.
Förhoppningarna kom alltså på skam. Barnens socioemotionella och akademiska färdigheter utvecklades i genomsnitt lika snabbt inom den tvååriga förskoleundervisningen som i det nuvarande systemet med småbarnspedagogik för femåringar och ettårig förskoleundervisning. Försöket med tvåårig förskoleundervisning minskade inte skillnaderna mellan barnen, konstateras i rapporten.
– Som forskare är man ju neutral men det fanns en politisk ambition med projektet. Det goda var att man gav sig tid att forska i det här. Det är fantastiskt att man strävade efter ett forskningsbaserat beslutsfattande.
Varför ingen skillnad?
Försöket med tvåårig förskoleundervisning genomfördes åren 2021–2024. Sammanlagt 148 kommuner och över 37 000 barn medverkade. Genomförandet kostade cirka 22,2 miljoner euro.
Ska försöket då betraktas som ett misslyckade? Varför gav inte tvåårig förskoleundervisning den effekt som man hade hoppats på?
– Vilken var kraften i interventionen? Hur mycket skiljde sig den tvååriga förskoleundervisningen från det som man annars gör inom småbarnspedagogiken? 40 procent av lärarna uppgav att den inte skiljde sig. Det förklarar en del, säger Kalland.
En orsak till att man inte kunde urskilja några skillnader är helt enkelt att man redan gör ett kvalitativt gott arbete med femåringarna.
Hur borde förskolan utvecklas för att jämna ut skillnaderna?
– I den riktning som världen har utvecklats, dvs vi har alltmer diversitet när det gäller språk.
I huvudstadsregionen finns det få grupper med endast enspråkiga barn. I Vanda finns enheter där 90 procent av barnen talar något annat språk än de inhemska språken.
– När vi gjorde en datainsamling i Helsingfors i ett annat projekt talade barnen 56 olika språk.
Kalland menar att det inte alls är omöjligt att genom förskolan jämna ut skillnaderna mellan barnen, men då räcker det inte att förändra strukturerna utan också pedagogiken måste utvecklas. Hon efterlyser därför en språkmedveten pedagogik.
– Det stöder barnens socioemotionella utveckling och deras språkutveckling.
Målinriktad förskola
Lärarfacket OAJ efterlyser i en mer målinriktad förskoleundervisning. Med det avser man inte att pulpeter och svarta tavlan ska rullas in i daghemmen. Men frågan är om förskolan borde flytta några pinnhål närmare skolans verksamhetskultur. Tvärtom, säger Kalland som gärna ser mer av förskolans arbetsmetoder inom den grundläggande utbildningen.
– Jag skulle vilja ha fler klasslärare som också har studier som ger yrkesfärdigheter inom småbarnspedagogiken. Att det skulle bli ett långsamt skifte till skolan och att glädjen och ivern att lära sig finns med så högt upp i åren som möjligt.
– Vi har en befolkningsutveckling som stöder det här, det finns allt färre barn på glesbygden.
Småbarnspedagogikens betydelse
En skillnad kunde man dock urskilja i förskoleförsöket. Skillnaden mellan de barn som var hemma och de som deltog i småbarnspedagogiken.
– Det visar att det faktiskt är av betydelse att delta i småbarnspedagogiken.
I en nordisk och europeisk kontext har Finland ett lågt deltagande i småbarnspedagogiken. I och med försöket ökade deltagandet med 3,5 procentenheter. Det är ca tvåtusen barn, vilket Kalland beskriver som ett värdefullt resultat.
– En färsk finsk undersökning visar att när det finns depressioner eller mentala problem i familjen så är tidigt deltagande skyddande för barnet. Det handlar om att dagen är väldigt strukturerad med regelbundna mat- och sovtider och utevistelser. Det minskar stressen hos barnen. De är faktiskt mindre stressade inom småbarnspedagogiken än hemma.
Därför är Mirjam Kallands konkreta förslag att man skulle erbjuda avgiftsfri småbarnspedagogik för alla från och med tre års ålder.
Överraskning
Försöket bjöd också på ett oväntat resultat. I vissa kommuner hade man en tendens att flytta den behöriga personalen till de äldre åldersgrupperna. Det är en trend som Mirjam Kalland inte är förtjust i.
– De små barnen behöver den bäst utbildade personalen.
Text: Mattias Fagerholm
Foto: Frida Lönnroos
