Jonas Forsman

Något gammalt, något nytt

Att ha på sig ”något gammalt, något nytt, något lånat, något blått”, lyder en gammal bröllopstradition som skall bringa lycka för brudens framtida liv som gift.

En del av en övergångsrit som kan spåras tillbaka till gammal folktro enligt vilken onda andar är i rörelse vid dylika gränsöverskridanden. Denna föreställning handlar om lycka och om att skydda sig mot dessa onda andar.
Detta gamla skrock associerar jag till då jag tänker på de nya reformerna och speciellt den nya läroplanen som med snabb takt översköljer gymnasiet. Jag skulle gärna se att man höll det i minnet då man stormar fram med förnyelsens mantra i högsta hugg. Kan förresten någon förklara vad det är som gör att nästan varje undervisningsminister (med några undantag) skall uppfinna hjulet på nytt och till varje pris vill se sitt namn ingraverat i monumentet av ”förnyelser” och ”nytänk” i skolvärlden? Kanske den nuvarande ministern kan utgöra ett av undantagen och i stället skapa lugn?
”Något gammalt”. Förakta inte det som varit. Alla band till den gamla skolan har inte förbleknat. Mycket har gjorts bra. Det är hela vårt samhälle ett bevis på. Med start från Uno Cygnaeus tankar kring folkskolan, via läroplikt och grundskolereformen fram till ett högt utbildat land.

Visst kan man alltid införa något nytt. Se till att göra det varsamt.


”Något nytt”. Visst kan man alltid införa något nytt. Se till att göra det varsamt. Och fundera vilken koppling det har i gymnasierna till studentexamen eller vice versa. Den styr på många sätt, på gott och ont, verksamheten i våra skolor.
”Något lånat”. Låna då helst inte från Sverige i alla fall. Tanken bland annat kring elevernas egen självbestämmanderätt och nästan totala frihet i undervisningssammanhang gör inte mig övertygad. Låna hellre från Australien vars arbete kring kritiskt tänkande burit frukt (Merete Mazzarellas kolumn i Läraren nr 20/2019).
”Något blått”. Låt det symbolisera det vatten som vi lärare utgör och som försöker ge näring åt alla dessa plantor vars frön såtts i grundskolan. Underskatta inte vår roll och det hantverk vi utför dagligen där vi försöker beakta florans och faunans alla olika skiftningar och krav.
”Något fått” brukar emellanåt läggas till förteckningen över brudklädseln. Låt det i så fall utgöra ett tack till alla lärare som kämpar med överfulla grupper och ständiga förändringar.
Skulle helst vilja se ett ris i form av gryn (inte kvast) som i tacksamhet kastas över oss lärare och ger den fruktbarhet som behövs i det ansvarsfulla arbete vi ständigt utför och som ger oss så mycket.

Jonas Forsman är lärare i historia och samhällslära vid Brändö gymnasium.

Läs också:

Nytt år – nya kolumnister