”Sparåtgärderna som gjordes i inklusionens namn har ställt till det. Jag hade elever som inte alls klarade av att vara i en stor klass. De gynnas inte själva av det och det gör ingen annan heller.” Så uttryckte sig en klasslärare för tidningen Läraren. En före detta klasslärare närmare bestämt. Den orimliga arbetsmängd som inklusionen förde med sig var en starkt bidragande orsak till att hen lämnade skolan.
Läraren i fråga är långt ifrån ensam. I en omfattade OAJ-enkät med över 2200 respondenter uppger fem av sex lärare och rektorer inom den grundläggande utbildningen att inklusionen inte lyckas med nuvarande resurser.
Helsingfors biträdande borgmästare Nasima Razmyar, med ansvar för stadens utbildningsfrågor, beskrev i en intervju för Helsingin Sanomat inklusionen som elefanten i klassrummet som ingen vill tala om. Det är kaos i många skolor, sade hon.
Och i ett alldeles färskt utlåtande slår biträdande justitieombudsman Pasi Pölönen fast att lagstiftningen kring trestegsstödet är för luddig. JO:s utlåtande är ett svar på det besvär som OAJ anförde 2021, där man vidhöll att Utbildningsstyrelsens anvisningar om elevens rätt till stöd var bristfälliga och direkt felaktiga. JO ämbetets uppgift är att granska att myndigheterna följer de lagar och regler som styr deras arbete. Att man nu sätter ner foten är anmärkningsvärt.
I ett alldeles färskt utlåtande slår biträdande justitieombudsman Pasi Pölönen fast att lagstiftningen kring trestegsstödet är för luddig.
Det är med andra ord helt uppenbart att trestegsstödet inte fungerar i sin nuvarande form. Det största problemet är att resurserna är otillräckliga. Stödbehovet inom den grundläggande utbildningen har ökat år för år. Närmare en fjärdedel av eleverna fick intensifierat eller särskilt stöd år 2021.
Undervisningsminister Li Andersson (VF) har i en intervju för Läraren sagt att prioritet nummer ett för nästa regeringsperiod bör vara att reformera trestegsstödet. Enligt Andersson är det ingen idé att göra en underresurserad reform. Troligen blir prislappen större än för den utvidgade läroplikten.
Nu är det inte alls sagt att Andersson och Vänsterförbundet sitter i nästa regering. Följande statsminister förutspås heta Petteri Orpo. Han har kritiserat regeringen för att statens skuldsättning skenar iväg och Samlingspartiet vill att de offentliga utgifterna skall skäras ner med en miljard under de närmaste åtta åren.
För MTV3 medger Orpo att de nedskärningar som gjordes inom utbildningssektorn när Samlingspartiet senast hade regeringsansvar var fel ”i den omfattningen”. Li Andersson har tolkat det som att Orpo fortfarande är beredd att skära i utbildningen. Och nog är risken överhängande om inbesparingarna uppgår till en miljard. Det skulle vara förödande med tanke på förhoppningen om ett fungerande trestegsstöd framöver.
