Biträdande JO Pasi Pölönen konstaterar i sitt utlåtande att lagstiftningen inte är tillräckligt tydlig när det kommer till trestegsstödet. Särskilt stöd ges först då det intensifierade stödet inte är tillräckligt och då eleven har ett större behov än specialundervisning på deltid, slår JO fast. Det innebär i praktiken att elever inom det särskilda stödet har rätt till specialundervisning på heltid. I klartext betyder JO:s utlåtande alltså att en elev som är överförd till det särskilda stödet alltid har rätt till specialundervisning.
– Det här är en efterlängtad linjedragning, som tryggar elevernas rätt till stöd, säger FSL:s ordförande Inger Damlin.
Det har enligt OAJ också varit oklart vem som är behörig att meddela specialundervisning.
Enligt JO har specialklasslärare behörighet att ge all typ av specialundervisning, både inom det intensifierade och särskilda stödet. En speciallärare är behörig att ge specialundervisning inom det intensifierade stödet. Och en ämneslärare med speciallärarstudier är i sin tur behörig inom det allmänna, intensifierade och särskilda stödet i sitt eget läroämne.
Biträdande JO påminner också om att det ligger på utbildningsanordnarens ansvar att elevernas rättigheter förverkligas. Tillräckligt stort antal speciallärare och specialklasslärare bör anställas för att garantera att eleverna får det stöd de har rätt till.
– Fint att JO nu har tagit ställning i en fråga som alltför länge varit oklar. Det är bra att UKM uppmanas se om lagstiftningen bör preciseras och att UBS uppmanas se om läroplanen behöver revideras, säger Pocke Wikström, FSL:s förbundssekreterare.
– Förhoppningsvis klargör detta de olika lärargruppernas uppgifter och bidrar till att minska arbetsbördan. Men framför allt tryggar det här elevernas rätt till stöd enligt behov och i rätt tid.
Lärarkåren: Trestegsstödet funkar inte
Den kartläggning som Undervisningssektorns fackorganisation OAJ har låtit göra visar också på brister i trestegsstödet. Fem av sex lärare och rektorer i grundskolan anser att inklusion inte lyckas med nuvarande resurser. Lärarna förhåller sig inte negativt till inklusionen, men menar att den bara fungerar om det finns tillräckliga resurser. 90 procent av de som svarade på enkäten är ändå för inklusion. Kartläggningen har över 2200 respondenter
– Inklusion innebär allas rätt till jämlika studier i en skola som är gemensam för alla. En förutsättning för det är att det finns tillräckligt många speciallärare och specialklasslärare som arbetspar till klass- och ämneslärarna, säger Katarina Murto, ordförande för OAJ.
– För vissa elever är en specialklass en lärmiljö som är det bästa för barnet och det här är inte i strid med inklusionen.
Mindre byråkrati på önskelistan
I enkäten frågande man även klass- och ämneslärarna samt rektorerna vilka saker som behöver korrigeras i trestegstödet. 33 procent efterlyser färre skriftliga planer och dokumentering. 28 procent önskar starkare rätt för eleven till undervisning i specialklass.
En fjärdedel av eleverna inom den grundläggande utbildningen fick intensifierat eller särskilt stöd år 2021.
Artikeln uppdaterad 31.10.2022 med en närmare beskrivning av vem som är behörig att ge specialundervising samt med resultaten från OAJ:s enkät om trestegsstödet.
Text: Mattias Fagerholm
Foto: Frida Lönnroos
