Vad gör dig till bra ordförande för FSL, Pamela Leka?
– Jag är van vid att det är många bollar i luften i skolvärlden och jag tar inte stress över småsaker. Jag är en bra organisatör och så är jag lyhörd.
Hur tror du att du kan ha nytta av lyhördheten som FSL-ordförande?
– Det är jätteviktigt att lyssna in fältet, gräsrotsnivån. Vilka är de största bekymren? Vad behöver de olika lärarkategorierna hjälp med. Ibland behövs lite tröst och uppmuntran också, speciellt i dessa Coronatider.
Vad gör dig till en ordförande för alla medlemmar?
– Själv representerar jag grundskolan och den kan jag bra, i synnerhet de lägre klasserna. Men också här är lyhördheten viktig. Vi måste lyssna på fältet och vi kunde exempelvis träffas i olika arbetsgrupper. Det finns en rektorsgrupp inom FSL. Kanske borde vi också ha en ämneslärargrupp och en universitetslärargrupp? Vad är det som de olika lärarkategorierna behöver hjälp med?
Är det för tillfället någon lärargrupp som faller mellan stolarna?
– Vi är nog rätt väl insatta i vad som händer i gymnasiet, men å andra sidan så sker där väldigt mycket för tillfället. Den som inte jobbar i gymnasiet förstår kanske inte hur mycket som är på gång. Jag beundrar gymnasielärarna i det här läget.
På vilket sätt vill du utveckla förbundet?
– Vi har ett bra förbund, men det finns alltid plats för utveckling. FSL är som ett lag, tillsammans bildar vi ett bättre lag.
– Kommunikationen är jätteviktig. I tider som dessa är det viktigt att informationen kommer ut snabbt. Dagens melodi är sociala medier, det är bara så. Där måste vi vara aktiva. Vi skall synas och höras.
– Det är också viktigt att vi tar vara på våra lokala förmågor. De som jobbar lokalt behöver stöd. Det är viktigt att de får träffas.
– Kursverksamheten är ganska bred för tillfället, och jag hoppas verkligen att folk deltar i kurserna. Det är roligt att se nya ansikten där och visar att det finns en tillväxt. Men vi kan bli bättre på den punkten också om det är svårt att aktivera folk lokalt.
Hur skall man aktivera medlemmarna?
– Vi har provat på allt inom lokalföreningen. Det skall vara info som är aktuell och det skall vara program som är aktuellt. Men en samhällsförändring kan också aktivera. Kanske vi efter Corona och avtalsrörelsen igen har en större aktivitet bland medlemmarna.
Vilka språkkunskaper har du?
– Svenska är mitt modersmål. Svenska och finska talar jag dagligen hemma. Jag har avlagt biämnesstudier i engelska plus att jag har en lite rostig skolfranska.
Hur skall FSL bibehålla sin integritet inom OAJ?
– I Esbo-Grankulla har vi en C-föreningen och samarbetet har fungerat ypperligt. Det har inte varit några bekymmer. Jag har aldrig under mina år som aktiv upplevt att FSL är hotat eller att vi skulle ätas upp.
– Ibland har vissa diskussioner dykt upp på OAJ:s fullmäktigemöte, men när man har förklarat FSL:s särställning har det blivit tyst. Jag ser inte att FSL:s existens skulle vara hotad. FSL har ett gott rykte inom OAJ, och det skall vi värna om.
Hur skulle du som ordförande jobba för att bibehålla det goda ryktet?
– Öppen dialog är viktigt. Vi måste förklara och informera om våra särdrag. Föregångarna inom förbundet har lagt ut korten, så det gäller att jobba vidare med det som finns på bordet.
Borde FSL centralt göra ett avtal för under vilka villkor man kan gå med i B-föreningar?
– Det är inte det vi ska sätta krutet på just nu. När hoten har dykt upp har vi lyckats tackla dem, men för tillfället är det lugnt.
Hur ser du på din roll som chef för FSL:s kansli?
– Det är en viktig del av jobbet för det är där som det dagliga arbetet sköts. Jag har ledarerfarenhet, jag har bland annat varit ordförande för många föreningar. Vi har en kunnig personal och det är viktigt att ta vara på kansliets styrkor. FSL:s ordförande skall strukturerat leda arbetet. Det är något jag gör varje dag i skolan.
Hur uppfattar du tidningen Lärarens självständiga position i förbundets hierarki?
– Läraren är självständig och skall så vara. Tidningens redaktion skriver vad den vill, men det är klart att då det är en facktidning relaterad till FSL så har man samma syn i mångt och mycket. Tidningen har en viktig roll, också med tanke på det nordiska samarbetet.
Den franska journalisten och programledaren Bernard Pivot har utvecklat följande frågor, som Läraren nu ställer kandidaterna i ordförandevalet i samband med längre intervjuer.
Här intervjuas Pamela Leka, speciallärare i Grankulla.
Vilket är ditt favoritord?
– Positiv
Vilket ord tycker du sämst om?
– Inskränkthet?
Vilken är din favoritsvordom?
– Jag svär sällan, men om jag svär så säger jag fan.
Vilket ljud älskar du?
– Skogens ljud
Vilket ljud avskyr du?
– Höga ljud på eftermiddagen.
Vilket annat yrke än ditt eget skulle du vilja prova?
– Barnmorska.
Vilket yrke skulle du inte vilja ha?
– Chaufför.
Om himmelriket existerar, vad skulle du vilja höra Gud säga när du kommer till pärleporten?
– Välkommen, bra jobbat. Det gjorde du bra.
