Det finns anledning för mig att kommentera en del av de insändare som finns i tidningen Läraren nummer 7 (9.4.2020).
Det goda samarbetet mellan OAJ och FSL upplever jag nästan dagligen i mitt arbete som ombudsman då jag behöver kolla upp någonting med OAJ:s tjänstemän. Andra inom FSL upplever samma samarbete i egenskap av förtroendevald i olika roller och inom olika delar av organisationen. Jag vill betona att jag inte i något skede ifrågasatt detta samarbete, ej heller har jag talat om björnar som sover.
I min förra insändare klargör jag i egenskap av ordförandekandidat att jag vill att FSL ska fortsätta vara en pålitlig partner. Jag håller med Petri Kääriäinen om att vi behöver varandra.
Det jag velat lyfta fram är de lokala förhållandena, som lett till oro, med betoning på oro gällande organisationen. Samarbetet kan ju vara hur bra som helst även lokalt, trots att förändringar i organisationen lokalt hela tiden finns med någonstans i bakgrunden. Även kandidat Inger Damlin visar förståelse för denna oro i sin intervju i tidningen Läraren.
På central nivå har FSL alltid haft sin självklara position, som genom åren bevakats med framgång. Däremot hoppas jag verkligen inte att den positionen och vårt samarbete är så skört att det omkullkastas av en debatt om saken inom FSL, så som Kääriäinen skriver.
Förhoppningsvis kan det starka samarbetet som många nu i skrift hänvisat till, nå ut även lokalt gällande organisationsfrågor, så att fokus i fortsättningen kan ligga på de fackliga frågorna.
För övrigt vill jag betona att FSL:s grupp i OAJ:s fullmäktige ska fortsätta med sitt aktiva arbete i fackliga frågor i OAJ:s fullmäktige. Det är de här frågorna som vi alla brinner för, det arbetet vill jag som kandidat i FSL:s ordförandeval gett ett starkt stöd till.
Jens Mattfolk
Kandidat i FSL:s ordförandeval
