Lärarnas tjänstekollektivavtal löpte ut den sista mars. Trots förhandlingar sedan början av året har parterna inte kommit någon vart och därför var man ense om att ta hjälp av riksförlikningsman Vuokko Piekkala. Den senaste tiden har förhandlingarna intensifierats och Piekkala förväntas komma med ett medlingsbud senast den 29, kanske redan under dagen (27.4). Undervisningssektorns fackorganisation OAJ har beredskap att ta ställning till budet den 30.4.
Hittills har förhandlingarna framskridit minst sagt knackigt, men nu finns det tecken på att vissa knutar har kunnat lösas upp en aning. Enligt uppgift är det möjligt att förhandlingsorganisationen FOSU, som företräder lärarna, kan finna samsyn med Kommunarbetsgivarna KT.
Med sikte på den allmänna linjen
Enligt uppgifter till tidningen Iltalehti skulle nivån på löneförhöjningen följa den allmänna linjen, dvs ca 3% och de så kallade kiky-timmarna skulle försvinna. Att riksförlikningsmannen skulle ge ett medlingsbud som överstiger den allmänna linjen är osannolikt. Lika osannolikt är att arbetstagarorganisationerna skulle godkänna ett bud som ligger kraftigt under det som övriga branscher förhandlat sig fram till. Det har talats om en avtalslängd på 23 månader.
Tehy drar i handbromsen
Om FOSU och KT hittar en gemensam melodi kan man inte säga det samma om vårdfackens förhandlingsorganisation Sote rf, som företräder Tehy och Super.
– I den här dansen är det ett steg framåt och två tillbaka. Alla parter drar åt olika håll, twittrade vårdfacket Tehys ordförande Millariikka Rytkönen efter ytterligare en resultatlös medling.
– En del dansar, en del försöker på riktigt hitta en lösning, kontrade Maria Löfgren, verksamhetsledare för FOSU.
Sote rf har inte, så som de andra förhandlingsparterna, förbundit sig vid målsättningen att försöka nå en lösning inom april. Tvärtom har man signalerat att förhandlingarna borde avbrytas under coronakrisen.
Rent spekulativt kan man tänka sig att Tehy och Super inte har någon större brådska med att sluta ett avtal. Under den pågående coronapandemin är det nämligen i praktiken omöjligt att ta till konfliktåtgärder för att driva igenom sina krav. Vårdfacken kräver ett löneprogram som under 10 års tid skulle ge 1,8 procent mer än den allmänna linjen årligen.
Ett möjligt scenario är att riksförlikningsmannens bud för kommunsektorn som helhet inte kan omfattas, men att förhandlingarna återupptas efter valborg, dock utan vårdfacken.
Gnabb mellan facken
Armbrytningen i förhandlingarna sker alltså inte enbart mellan arbetsgivare och arbetstagare. Tvärtom har man också kunnat ana ett visst gnissel mellan fackorganisationerna.
– Överraskande är, att det största problemet inte är arbetsgivaren, utan syskonorganisationer, konstaterade Olli Luukkainen under förhandlingarnas gång.
Överraskande är att det största problemet inte är arbetsgivaren.
Slitningarna bottnar i att OAJ vill flytta över lärarna inom småbarnspedagogiken från det allmänna kommunala tjänstekollektivavtalet AKTA till undervisningspersonalens avtal UKTA. Tanken har inte fått ett speciellt varmt mottagande eftersom det skulle innebära att en del lönepengar flyttar från AKTA till UKTA.
Samtidigt vill vårdfacken Tehy och Super också ha ett eget avtalsområde. Något som i sin tur varken KT eller FOSU är speciellt pigga på. Maria Löfgren dementerar visserligen i ett pressmeddelande påståendet att FOSU skulle motsätta sig ett eget sote-avtalsområde, men hon ser det inte heller som ett självändamål.
Vid förhandlingsbordet talar man alltså inte enbart om euro och cent utan också avtalsformer. Det senare kan vara betydligt mer svårlöst än själva lönefrågan. I 30 år har exempelvis lärarna inom småbarnspedagogiken utan framgång eftersträvat en flytt från AKTA till UKTA. För lärarnas del krävdes en strejk 1984 för att ett eget avtalsområde skulle bli verklighet.
Småbarnspedagogernas krav om en flytt till UKTA ligger på förhandlingsbordet och vissa framsteg har gjorts på den punkten. Vilka eftergifter som krävs för att frågan skall kunna föras i mål är oklart i skrivande stund.
Kommunsektorn med över 420.000 arbetstagare är sedan den 31.3.2020 i ett avtalslöst läge.
Läs också:
Ledarkommentar: Tehy på tvären
