Lärarlegitimation stärker status och professionalitet

Charlotte Baltzer webb
Charlotte Baltzer.

Legitimationsreformen för lärare som genomfördes i Sverige 2011 har bidragit till att stärka lärarkårens status och legitimitet, visar Charlotte Baltzers doktorsavhandling vid Åbo Akademi.

Med lärarlegitimationen i Sverige ökade kraven på lärares ämnesutbildning och kompetens, och genom reformen aktualiserades forskningens betydelse inom det grundläggande utbildningsväsendet vilket ledde till satsningar på fler lektorer i den svenska skolan.

Kravet på en lärarlegitimation drevs fram av de fackliga lärarorganisationerna från början av 1990-talet och fick ett brett politiskt gehör under 2000-talet. I avhandlingen beskrivs hur de fackliga förbunden tillsammans arbetat målmedvetet för att få inflytande över den politiska dagordningen i syfte att förbättra undervisningen. De centrala frågorna för fackförbunden handlade också om en förbättrad lärarutbildning, en starkare forskningsanknytning samt behovet av att utarbeta en gemensam yrkesetik för lärare.

Fackförbunden får genomslag

Inom både den offentliga debatten och inom forskning har lärare under flera decennier framträtt som maktlösa och styrda. Lärarnas ställning försvagades också i Sverige från slutet av 1980-talet genom att politiska beslut fattades i strid med lärarkåren.

I studien framträder en delvis annan bild av lärarkåren. Fackförbunden får genomslag i opinionsbildningen och vikten av en långsiktig gemensam utbildningspolitik blir tydlig i debatten. Ett viktigt resultat är att lärarfackliga reforminitiativ såväl i ett historiskt som i ett samtidshistoriskt perspektiv strävat efter att förbättra utbildningen och att stärka lärarkåren som profession, noteras i Charlotte Baltzers avhandling ”Lärarlegitimation som facklig professionsstrategi”.

En förhoppning är att avhandlingen kan bidra till den pedagogiska diskussionen i stort och belysa vikten av att utmana rådande föreställningar också inom forskningen.