Tillsammans med FSL:s kommunikatör Frida Holmberg träffade Mattfolk häromveckan i Raseborg en handfull personer som på olika sätt kommenterade och gav sin syn på att må bra på jobbet.
Bland annat fick klassläraren Niklas Zweigberg diskutera med fysioterapeut Kristoffer Silfver om vad en lärare bör tänka på när det kommer till de rent fysiska aspekterna, såsom sittställningar, kroppshållning, bordshöjd och dylikt.
Om elevernas bord är låga kan det till exempel vara bra att till lärarens förfogande ha en sadelstol, som kan förflyttas mellan borden. Då behöver inte läraren böja sig över borden.
Om en sadelstol svårligen kan röra sig i klassrummet är det bättre att ha högre bänkar för eleverna än att läraren sitter på knä eller huk längre stunder, berättade Kristoffer Silfver.
Förebyggande hälsovård obligatorisk, inte sjukvård
Katja Ristikartano är företagshälsovårdare på ett vårdbolag som Raseborg anlitar för företagshälsovården för sina anställda. För att undvika att en arbetstagare inte mår bra på jobbet konstaterar Ristikartano att det är viktigt att en plan för tidigt stöd och ingripande följs och inte bara finns till pappers. Det är framför allt denna förebyggande hälsovård som är lagstadgad.
Alla arbetande arbetstagare i Finland omfattas av företagshälsovården oberoende av anställningsförhållandets art eller längd. Företagshälsovården är verksamhet som ordnas och bekostas av arbetsgivaren och som stöder arbetstagarnas arbetsförmåga. Företagshälsovården främjar en sund arbetsmiljö och säkra arbetsförhållanden.
Arbetsgivaren skall alltså ordna lagstadgad förebyggande företagshälsovård. Däremot är ordnandet av sjukvårdsvårdstjänster för arbetsplatsens personal frivilligt för arbetsgivaren.
Undantaget är arbetsolyckor. Den som råkar ut för en arbetsolycka skall genast underrätta sin arbetsgivare eller närmaste chef om det. Arbetsgivaren eller chefen skriver ut ett försäkringsintyg med vilket arbetstagaren får avgiftsfri vård. Den som inte har försäkringsintyget måste själv betala vården och läkemedlen, tills försäkringen ersätter dem.
Låg sjukfrånvaro för lärare
Det förebyggande arbetet för välmående skräddarsys enligt arbetsgivarens önskemål. Arbetsgivaren har en lagstadgad skyldighet att ordna regelbundna hälsoundersökningar för arbetstagarna, om arbetet medför särskild risk för ohälsa eller andra hälsorisker.
– Förebyggande hälsogranskningar för lärare är inte obligatoriska för arbetsgivaren eftersom arbetet inte innebär en särskild risk för ohälsa.
Arbetsgivaren kan erbjuda undersökningar för nyanställda och åldersrelaterade hälsoundersökningar även om arbetet inte medför särskild risk för ohälsa som avses i lagen.
Lagen säger också att arbetsgivaren ska underrätta företagshälsovården om arbetstagarens sjukfrånvaro senast då sjukfrånvaron pågått i en månad. 30 dagar räknas kumulativt för året.
Lärares sjukfrånvaro är emellertid inte stor, berättar Ristikartano.
Är det så att lärarna går till jobbet också då de inte borde göra det på grund av sjukdom?
– Jag har en känsla av att det överlag är så i samhället idag, säger Ristikartano.
– Är man sjuk så rekommenderar jag nog att man hålls hemma!
Här inflikar Henry Gustafsson, arbetarskyddsfullmäktig i Raseborg, att statistiken påvisar att stadie- och lönenivån också påverkar sjukfrånvaron.
– Gymnasielärare är mera sällan sjukskrivna än högstadielärare, som i sin tur är mera sällan sjukskrivna än lågstadielärare som är mera sällan sjukskrivna än lärare inom småbarnspedagogiken.
– Det här kan till exempel bero på att lärare inom småbarnspedagogiken har närmare och tätare kontakt med barnen, medan gymnasielärare inte har den kontakten med de studerande.
Å andra sidan visar statistiken också att ju högre lön en arbetstagare har, desto mera sällan är personen sjukskriven.
– Det här syns också i statistiken för Raseborg, berättar Gustafsson.
Mera om detta alltså på www.fsl.fi.
