Det skall sägas direkt: föregående läsår var intensivt och exceptionellt på grund av coronapandemin. Klart är också att stress är ett subjektivt begrepp, som alla reagerar individuellt på och därmed kan alla inte dras över en kam och penseldragen blir därmed lite bredare.
Det finns ändå trender som man kan peka på i den kartläggning som Åbo Akademi i samarbete med FSL har låtit göra.
Vikten av en klapp på axeln
Lärarna som har deltagit i undersökningen vittnar om ett intensivt läsår. Samtidigt upplever många att jobbet känns meningsfullt och att man trivs. Behovet av stöd och uppmuntran kan ändå inte betonas nog.
– De som får mera stöd mår också bättre. All form av uppmuntran ger en boost, sammanfattar Patrik Söderberg, doktor i utvecklingspsykologi. Det är han som håller i trådarna för undersökningen.
– Att ha människor omkring sig som stöder och uppmuntrar innebär inte nödvändigtvis att man upplever mindre stress under skoldagen. I ett här och nu perspektiv, när det dyker upp något som stressar reagerar vi instinktivt och det är svårt att helt undvika den akuta känslan av stress. Men stödet man får och klappen på axeln gör i det läget ändå situationen mer hanterbar. Det känns roligare att vara på jobb och bidrar till att jobbet känns meningsfullt, vilket på längre sikt motverkar att stressen blir långvarig, säger Söderberg.
Kolleger och elever ger energi
Under arbetsdagen är det främst kolleger och elever som ger det direkta stödet, konstaterar Söderberg. Eleverna, som kanske ibland tar musten ut lärarna, är också de som ger energi. ”Det var så inspirerande att vara med eleverna, de tog till sig vad jag gjorde.” Bland annat så har lärare exemplifierat den positiva energi de kan få av sina elever.
Får lärarna tillräckligt med stöd?
– Det finns de som får tillräckligt, men det finns de som är utanför. Och alarmerande är den lärarkategori som inte har någon utanför jobbet att bolla tankar med. Det är en riskgrupp, säger Patrik Söderberg.
Rektorerna skall bygga spelplanen
Kartläggningen ger kanske något överraskade vid handen att skolledarna har en undanskymd roll när det gäller feedback och stöd. Den positiva responsen kommer endast 7 procent av gångerna från den närmaste chefen.
– I en bakgrundsenkät uppger ändå 70 procent av lärarna att de är uppskattade av chefen. En förklaring till den låga siffran kan vara att när lärarna beskriver sina upplevelse under den senaste timmen så är det mestadels elever och kollegor man har haft att göra med, säger Söderberg.
Rektorns roll skall ändå inte underskattas, framför allt när det gäller att skapa en stöttande arbetsmiljö.
– Det är jättebra om också chefen kan gå in och stöda men rektorns uppgift är också att få spelet att fungera, att skapa en sådan arbetskultur där folk uppmuntrar varandra. Att bygga upp spelplanen helt enkelt.
Oväntade arbetssituationer skapar stress
Lärarnas arbetstempo är högt, men stresstopparna infaller när oväntade eller oplanerade arbetsuppgifter påläggs dem.
– Det kan vara något man i grunden räknar med att inte hör till ens arbetsuppgifter, tex att socialen plötsligt måste kopplas in eller att man måste hoppa in och vara vikarie för någon.
Om stressnivån i så att säga ett normaltillstånd är under kontroll har man också bättre förutsättningar att hantera stresstopparna. Men är stressnivån från början hög reagerar man ofta starkare på de oväntade situationerna.
– Vi är sociala varelser. När det kommer negativ feedback så maler det i huvudet, och har man från början mycket på gång så är det en tacksam grogrund för stress.
Sömnproblem inget gott tecken
I undersökningen finns indikatorer på att stressnivåerna är oroväckande höga bland en del lärare. 30 procent uppger i den bakgrundsenkät som föregick själva undersökningen att de har svårt att sova på grund av jobbet.
– Det är en siffra som inte får bli bestående. Där har stressen blivit permanent, säger Patrik Söderberg Hur man skall tackla det är en bra fråga. Hur lyckas man bryta in med det positiva när det är tungt?
Hur mår du? – Svara när det plingar i mobilen
Ca 200 lärare svarade under åtta arbetsdagar dagligen på några korta frågor. Syftet var att kartlägga vad som påverkar stressnivåerna. Vi ville få tag i ”här och nu”-upplevelsen, beskriver Patrik Söderberg vid ÅA metodiken.
Undersökningen inleddes med en uppstartssession där en app laddades ner och en bakgrundsenkät fylldes i.
– Vecken efter började det vid givna klockslag plinga till i telefonen. Tanken var några korta frågor för att fånga upp vad som händer just nu. På under en minut skulle det gå att svara på frågorna.
Fyra gånger om dagen pockade telefonen på lärarnas uppmärksamhet. På morgonen var det kanske frågor om hur man sovit och om man hade tänkt på jobbet. Under arbetsdagen fick lärarna till exempel ta ställning till hur arbetstempot var för stunden och på kvällen lite mer reflekterande frågeställningar som exempelvis vad som varit utmanande under dagen.
– Risken med traditionella enkäter är att man inte minns allt som har hänt. Det blir lite som ett suddigt foto.
Lärare från lågstadiet, högstadiet och gymnasiet medverkade i studien. Den genomfördes under 8 arbetsdagar i månadsskiftet april/maj 2021. Undersökningen har kompletterats med fördjupande intervjuer.
Undersökningen är ett resultat av ett samarbete mellan Åbo Akademi, FSL och kommunerna Åbo Raseborg och Helsingfors.
Under våren 2022 är avsikten att fördjupa kartläggningen genom att se på hur lärarnas arbetsbelastning påverkar eleverna. Det kommer att ske enligt samma metod men så att både lärare och elever är respondenter.
Text: Mattias Fagerholm
Foto: Johan Hagström
