Titta hur utbildningsnivån har sjunkit!

lehikoinen ukm (2)
Från plats nummer ett har Finland rasat till plats 29, säger Anita Lehikoinen vid UKM.

Undervisnings- och kulturministeriets kanslichef Anita Lehikoinen lägger fingret på några grafer i ministeriets bildningsöversikt. I grafiken jämfös andelen 25-35 åringarna i OECD-länderna som har avlagt högskoleexamen. I den första bilden från 1991 stoltserar Finland i täten. 30 år senare, dvs 2021, ligger vi långt efter på en 29:e plats tillsammans med länder som Turkiet och Chile.

-Raset är stort, säger Lehikoinen. I vissa länder har 70 procent av de unga högskoleexamen, medan vi i Finland ligger på endast 40 procent.

UKM presenterade i januari en bildningsöversikt som ger en helhetsbild av utvecklingen inom ministeriets förvaltningsområde de senaste årtiondena. Det är en gedigen lunta på 300 sidor, den första i sitt slag, sammanställd av Aleksi Kalenius, konsultativ tjänsteman vid ministeriet. För en vän av utbildning är det tidvis dyster läsning. Finland har haft ett av världens bäst utbildade folk men är nu obönhörligen på efterkälken.

-Utbildningsnivån stiger inte längre i Finland. I framgångsrika nationer gör den fortfarande det, säger Anita Lehikoinen.

-Om vi inte vidtar omfattande åtgärder så vänder vårt humankapital nedåt år 2040. Därför måste vi höja utbildningsnivån.

Vid UKM har man därför också publicerat en så kallad tjänstemannauppfattning om vilken riktningen i utbildningspolitiken borde vara och vilka politiska åtgärder som man anser att borde vidtas under kommande regeringsperiod.

Öka antalet undervisningstimmar

En av huvudmålsättningarna för följande regering bör enligt UKM:s tjänstemän med Lehikoinen i spetsen vara att trenden med dalande inlärningsresultat bör stoppas. Det kan bland annat ske genom att stärka basfinansieringen inom den grundläggande utbildningen och genom en reform av stödet för lärande. Ett sätt kunde också vara att utöka antalet undervisningstimmar inom den grundläggande utbildningen.

-Vi har ganska korta skoldagar i Finland men läroplanen är proppfull med målsättningar av olika slag.

Hur många timmar kan man lägga till?

-Vi föreslår 1-3 veckotimmar. Det innebär inga orimliga kostnader. Vi talar om ett tiotal miljoner. Grundskolan är hörnstenen som allt annat bygger på, säger Lehikoinen.

En fråga som man också lyfter fram är de elever som har annat modersmål än finska eller svenska. I Finland är nämligen skillnaden i inlärningsresultaten mellan infödda elever och invandrarbarn störst bland OECD-länderna.

-S2-undervisningen (finska eller svenska som andra språk) måste fås i skick.

Flytta statsandelarna till UKM

Vid UKM påminner man om alla elevers lika rätt till utbildning oberoende av boendeort. Det lever man inte upp till alla gånger, det är nu upp till kommunerna. Lehikonen efterlyser därför bättre redskap för att styra resurserna. Hon föreslår att resurserna till kommunerna inte skulle fördelas via finansministeriet utan att UKM skulle sköta den biten, dvs att statsandelarna till kommunerna skulle gå via undervisningsministeriet. Då kunde man bättre trygga att medlen verkligen kommer utbildningen till godo. Utbildningen är numera kommunernas huvudsakliga uppgift.

-I och med välfärdsområdena har massiva uppgifter och stora penningströmmar flyttat bort från kommunerna, säger Lehikonen.

Undvik dubbleringar

Klart är att de insatser som ministeriets tjänstemän föreslår kräver att den blivande regeringen gräver djupt i statens kassakista. Stärkt finansiering är en förutsättning, menar man vid UKM, men det kan också bli aktuellt med att omfördela resurserna. Inbesparingar finns att hämta i överlappande utbildningar inom yrkesutbildningen. Däremot finns inga större skäl att rikta blicken mot den grundläggande utbildningen.

-Jag har svårt att se att grundskolan kunde effektiveras. Notera att finansieringen ligger på samma nivå som där som vi landade efter 90-talets depression, säger Anita Lehikoinen.

Plock bland UKM:s åtgärdsförslag:

  • Öka antalet undervisningstimmar.
  • Reformera stödet för lärandet.
  • Höj basfinansieringen inom småbarnspedagogiken och inom den grundläggande utbildningen.
  • Skapa ett utvecklingsprogram för att stärka välfärdsarbetet, elevvården och tryggheten.
  • Säkerställ tillräcklig mängd studiehandledning.
  • Förbättra möjligheterna för elever med främmande modersmål att uppnå tillräckliga kunskaper i finska och svenska.
  • Öka andelen utländska examensstuderande vid högskolorna.