– Inom den grundläggande utbildningen satsar och investerar vi. Det känns roligt, sade Mikaela Nylander, vars förman åtminstone fram till EU-valet heter Anna-Maja Henriksson.
Fler veckotimmar i lågstadiet
Reformen med utökat antal årsveckotimmar i lågstadiet ska alltså träda i kraft 1.8.2025. Tre veckotimmar tillkommer, två timmar modersmål och litteratur i åk 1-2 samt en timme matematik i åk 3-6. Kommunerna får alltså inte välja fritt i frågan. Läroplanen kommer inte att förändras till följd av det utökade timantalet.
– Vi vill satsa på basfärdigheterna, sade Nylander.
Reformen beräknas årligen kosta 20,6 miljoner euro. År 2025 tillkommer 8,6 miljoner i finansiering, då det handlar om ett halvt läsår.
– I hela landet kommer det att behövas omkring 250 nya klasslärare. Behovet är störst i de stora städerna.
FSL:s styrelse har tidigare aktualiserat frågan hur man vid UKM förhåller sig till kommuner som redan nu har fler undervisningstimmar än minimistipulationen. FSL befarar att man i dessa kommuner kommer att vidhålla att man redan uppfyller regeringens strävan och att man tackar ja till finansieringen men inte utökar timantalet.
– Det finns inget sätt som vi kan övervaka det här, sade Nylander.
Reform av trestegsstödet
Stödet för lärande ska också reformeras och målsättningen är att även den reformen ska träda i kraft 1.8.2025. 42 miljoner euro finns avsatt för år 2025 och från och med år 2026 ligger den tilltänkta budgeten på 100 miljoner euro per år.
– Staten står till 100 procent för finansieringen, försäkrade Nylander.
Vid UKM har man förhoppningen att kunna föra reformen till riksdagen under hösten. Exakt vilka innehållsförändringar som den för med sig kunde Nylander inte i detta skede uttala sig om.
– Byråkratin ska förenklas för den enskilda läraren. Och vi kommer att satsa på det preventiva arbetet, det ska genomsyra reformen, sade hon.
UKM har kritiserats för att reformtakten är för snäv och att det bland annat kan resultera i problem med hur man ska förverkliga de lokala läroplanerna. Nylander menade att man ändå håller fast vid tidtabellen. Dels gjordes ett gediget utredningsarbete redan under den föregående regeringsperioden, dels finns medlen i budgeten nu.
Beträffande stödet för lärande på gymnasienivå konstaterade Nylander att man vid ministeriet utreder om rätten till stöd kunde definieras i lagen.
– Så som det ser ut nu tar man in det som en rättighet i lagen.
En miss att flytta elevvården till välfärdsområdena
I anslutning till trestegsstödet konstaterade Mikaela Nylander att elevvårdstjänsterna borde ha blivit kvar i kommunerna i samband med social- och hälsovårdsreformen.
– Det var dumt att de flyttade över. Det här blev fel från början, sade Nylander som också är ordförande för Östra Nylands välfärdsområde.
I regeringsprogrammet finns en skrivning att man ska utreda om elevvårdstjänsterna borde flyttas tillbaka till kommunerna.
– Vill kommunerna ens ha den biten längre? Elevvården är ett enormt problem.
Nylander frågade också om inte skolcoachernas uppgifter borde regleras på något sätt. Vilken ska skolcoachens roll vara?
– Det handlar om allas rättsskydd. Den dag då elevvårdsarbete utförs utan att det dokumenteras är vi inne på en farlig väg.
Blir nedskärningar aktuella?
Nylander betonade att den sittande regeringen har lovat att inte skära i utbildningen. En kalldusch var ändå den smäll på omkring en halv miljard euro som kommunerna riskerar gå på i samband med överföringar till social- och hälsovården.
– Det här är jätteproblematiskt. Då avviker vi nog från regeringsprogrammet, sade Mikaela Nylander.
Text: Mattias Fagerholm
Bild: Mirjam Heir–Lindström
