När tidningen Läraren träffar Anna-Maja Henriksson är det ändå inte den kommunala ekonomin som ligger högst på den politiska dagordningen. På arbetsmarknaden har läget låst sig rejält och historiskt stora politiska strejker står inför dörren. Det är regeringens planerade arbetsmarknadsreformer som har väckt ont blod inom fackföreningsrörelsen.
– När regeringsprogrammet godkändes visste vi att de förändringar som berör arbetsmarknaden kommer att väcka mothugg. Samtidigt behöver vi förnyelse. Det finns inte tillräcklig flexibilitet och vi har blivit efter jämfört med de andra nordiska länderna. Vi gör inte arbetsmarknadsreformerna för att människorna ska få det sämre, utan för att vi i framtiden ska ha hög sysselsättning, säger Anna-Maja Henriksson.
Inom den offentliga sektorn befarar man att den planerade exportmodellen cementerar den lönegrop man befinner sig i. Hur ser du på det?
– Det ligger i samhällets intresse att åstadkomma en större lönejämlikhet. Men vilken modell som är bäst är parterna inte överens om. Ur ett kvinnoperspektiv hoppas jag att man skulle hitta en lösning som gör att det finns utsikter att komma upp ur svackan. Men frågan hör till arbetsmarknadsparternas bord.
Nedåtgående Pisatrend ska vändas
Arbetsmarknadsfrågorna hör inte till undervisningsministern men det gör uttryckligen läranderesultaten. De färska Pisaresultaten är nedslående läsning, också om de inte kom som någon större överraskning.
– Vi satsar 200 miljoner euro mera på den grundläggande utbildningen vid slutet av regeringsperioden. Det är en målmedveten satsning från regeringens sida. Vi visste att åtgärder krävs.
Bland åtgärderna finns ett utökat timantal i lågstadiet samt en reform av trestegsstödet. Också det så kallade jämlikhetsstödet på knappa 50 miljoner görs permanent. Det tillfaller skolor som av olika orsaker behöver mera stöd exempelvis områden där eleverna är i en svagare socioekonomisk ställning eller där andelen elever med utländsk bakgrund är stor.
– Med pengarna kan man anställa fler vuxna i skolan.
Beträffande reformen av trestegsstödet så har inga politiska beslut om hur modellen ska se ut fattats ännu. Därför kan man bara i allmänna ordalag uttala sig om innehållet.
– Målsättningen är att eleven ska få tillräckligt stöd i rätt tid. Det ska finnas en röd linje från småbarnspedagogiken, via den grundläggande utbildningen till andra stadiet. Ett viktigt budskap är också att vi vill minska på lärarnas administrativa börda.
– Pisa visar att antalet svaga elever har blivit fler samtidigt som allt färre presterar riktigt bra. Den här trenden är besvärlig. Därför är reformen av trestegsstödet viktig.
Kommunerna i ekonomiskt trångmål
Regeringens utbildningspolitiska satsningar riskerar ändå naggas i kanten. I december kom nämligen finansministeriet med beskedet att kommunernas statsandelar minskar med drygt 400 miljoner euro. Det här som en följd av att man vid ministeriet preciserat sina beräkningar hur pengarna framöver ska fördelas mellan kommunerna och välfärdsområdena. Resultatet kan bli att kommunerna tvingas skära ner på småbarnspedagogik och skola.
– Vårt regeringsprogram utgår från att satsningarna på utbildningen är centrala för Finlands framtid och för vår tillväxt. Därför är det alldeles klart för mig att vi inte kan ge pengar med den ena handen och sedan ta med den andra.
– Inom regeringen har vi haft en samsyn om att inte spara i utbildningen. Då går det inte skära i kommunernas statsandelar så att de i sin tur tvingas gå åt utbildningen.
Samtidigt har finansminister Riikka Purra (Sannf) i offentligheten sagt att de 6 miljarder euro som regeringen har för avsikt att anpassa den offentliga ekonomin med inte kommer att räcka. Purra aviserar att det kan bli aktuellt med nedskärningar för ”hundratals miljoner euro”.
– Vi har en jättestor utmaning i att få det här att gå ihop.
Den tryckta läroboken till heders
Genast efter intervjun ska Anna-Maja Henriksson till Stockholm för att träffa sin svenska ministerkollega Lotta Edholm. I Sverige har man dragit i handbromsen och genom kampanjen ”från skärm till pärm” vill man tona ner digitaliseringstakten och se fler fysiska böcker i skolan. Henriksson är inne på samma linje.
– Till gymnasierna köper man knappt några tryckta böcker längre och det är en signal som man bör ge akt på. För egen del tror jag att vi behöver ha både digitala och traditionella läromedel.
Beträffande läromedlen så har regeringen utökat anslaget för läromedelsproduktion på svenska med 700 000 euro. Gun Oker-Blom betonade i sin rapport om den finlandssvenska skolans särdrag och utmaningar läromedlens centrala betydelse för den finlandssvenska skolan och hon föreslog ett statligt center för läromedel för att råda bot på de problem som finns.
– Vi måste utreda om det är en sak som underlättar tillgången på läromedel på svenska där som det brister idag.
Oviss framtid
Huruvida Anna-Maja Henriksson kommer att fortsätta som undervisningsminister efter sommarens EU-val är oklart. Henriksson är kandidat och möjligheten till inval bedöms vara god. Hur det än går i valet hålls undervisningsministerposten i SFP:s händer, försäkrar Henriksson.
– Det var en stor sak för SFP att få posten efter en paus på över 30 år. Småbarnspedagogiken, skolan och utbildningen är helt centrala för det svenska i Finland.
Text och foto: Mattias Fagerholm
