Man kan tala om en perfekt tajming. Samma dag som projektledare Linda Mannila, biträdande professor i datavetenskap vid Helsingfors universitet, klickade på ”submit” och skickade in forskningsplanen och ansökan om projektmedel lanserades Chat GPT. Det här var den 30.11.2022.
– Vi visste inte att det skulle bli så här aktuellt, säger Mannila.
Det är fråga om ett samarbete mellan Helsingfors universitet och Åbo Akademis Experience Lab. I det tvärvetenskapliga projektet har lärarutbildare, forskare i datavetenskap och också på fältet verksamma lärare medverkat. Svenska kulturfonden står som finansiär.
Det övergripande temat är AI-litteracitet och konkret har projektet utmynnat i ett material, eller en lärresurs kunde man kanske kalla det, som riktar sig till åk 3-6 inom den grundläggande utbildningen,
– Det ska ge en grundläggande förståelse för att tryggt och ansvarsfullt kunna leva och verka i ett digitalt samhälle.
Linda Mannila säger att man närmat sig temat med hjälp fem frågor: Vad är AI? Vad kan AI göra? Hur fungerar AI? Vad borde AI göra? Hur upplevs AI?
– Det är förstås på en väldigt grundläggande nivå med tanke på målgruppen.
Materialet har utvecklats i samråd med lärare vid Malms skola i Pargas och Vasa övningsskola. Helt konkret handlar det exempelvis om hur man kan skapa aktiviteter för att ta in AI-litteracitet i de berörda årskurserna. Det är fråga om en helhet på tre lektioner som kan anpassas enligt elevernas ålder. Bedömningen är att det är en volym som man mäktar med i skolorna.
– Samskapandet har varit viktigt för oss. Vi har utvecklat ett paket för AI-litteracitet som kan ha en rimlig chans att rymmas i skolans vardag.
Linda Mannila betonar att man i materialet inte fokuserar på hur man ska lära sig med AI:s hjälp.
– Vårt projekt riktar sig på att lära om AI. Att få grundförståelsen för hur AI kan påverka mig och världen omkring oss.
Redan när programmeringen skrevs in i läroplanen var Linda Mannila med på ett hörn. Hon tycker att man då förhöll sig en smula avvaktande men i dag ställer man sig mer positivt till den här typen av frågor.
– Jag upplevde då att man ifrågasatte varför programmeringen var viktigt. Men diskussionen om AI i samhället har gjort att det finns en öppenhet kring de här frågorna också bland lärare.
En orsak är säkert att de AI-genererade språkmodellerna har tagit utbildningssektorn med storm och man har varit tvungen att reagera.
– Det finns inte riktigt en möjlighet att säga att det här berör oss inte.
Varför behövs ett material av det här slaget?
– Det händer mycket inom den tekniska utvecklingen men vi har fortfarande ännu inget eget ämne i anslutning till det. Det innebär att frågan landar på alla lärares axlar. Då är det viktigt med ett material som tar upp det centrala och passar i elevernas och lärarnas vardag. Nu finns ett finlandssvenskt material utvecklat av finlandssvenska aktörer.
Hur ska man förhålla sig till AI inom den grundläggande utbildningen?
– Det finns där. Vi kan inte förbjuda det eller blunda för det. Det går inte att lägga locket på. Vi behöver ge elever, oberoende av ålder, den förståelse som de behöver för att kunna avgöra när och hur man ska använda AI.
För de som upplever att den tekniska utvecklingen går så snabbt att man inte hänger med i svängarna, att man hela tiden är steget efter, har Mannila lugnande besked.
– Jag jobbar inom det här området men inte känner jag till alla modeller som släpps. Jag försöker hitta bra sätt att jobba med de verktyg som jag använder. Man behöver inte känna till allt för att hantera det.
Materialet lanseras 5.2.2025 och kommer att presenteras närmare på webbinarier under våren. Arbetet med ett motsvarande material för åk 7-9 är i startgroparna. Det beräknas bli klart om ungefär ett år.
För mer information: www.ailit.fi
Text: Mattias Fagerholm
Bild: Mikke Pöyhönen
