Bildningshärvan i Kyrkslätt är måhända inne på refrängen men vi är inte riktigt på sista versen ännu. I april valdes Ikonen för tredje gången till bildningsdirektör i kommunen. I omgång nummer ett föll det på ett formfel och Helsingfors förvaltningsdomstol upphävde beslutet. I omgång nummer två rev kommunstyrelsen upp sitt eget beslut eftersom det visat sig att kommundirektör Virpi Sailas var jävig.
Tredje gången gillt?
Är det tredje gången gillt nu då? Inte nödvändigtvis. Motkandidaten Mikael Flemmich har nämligen lämnat in ett rättelseyrkande.
– Efter att man har försökt montera ner den svenska utbildningen i kommunen och Ikonen bevisligen inte klarar av svenskan finns här ett case för språklig diskriminering, säger Flemmich i en kommentar till tidningen Läraren.
Det har varit en del fnurror på tråden uttryckligen i anslutning till de språkliga kraven för bildningsdirektören i Kyrkslätt. Flemmich påtalade redan under de tidigare omgångarna att Ikonen inte uppfyller de språkliga krav som man hade ställt upp i tjänsteannonsen. Eftersom kommunstyrelsen har valt Ikonen till en tjänst vars språkkrav hon inte uppfyller har man agerat lagstridigt, menade Flemmich.
När kommunstyrelsen i den tredje rundan valde att på nytt lediganslå tjänsten uppgavs endast att Kyrkslätt ”uppskattar muntliga och skriftliga färdigheter i båda inhemska språken, övriga språkkunskaper räknas som merit”.
– Det är märkligt att man lediganslår en tjänst utan att ha några språkkrav, sade Mikael Flemmich då till Läraren. Vi uppskattar, vad betyder det? Det är ingen kravnivå. Man brukar ställa tydliga krav i en tjänsteannons.
I valet av Ikonen konstateras i beslutsunderlaget endast att ”båda sökandena har påvisat sina kunskaper i båda inhemska språken”.
– Jag är glad att vi enhälligt valt Eeva-Kaisa Ikonen till Kyrkslätts bildningsdirektör. Det möjliggör utvecklingen av både utbildningen och det fria bildningsarbetet i vår kommun, säger kommunstyrelsens andra vice ordförande Ulf Kjerin (SFP) i ett pressmeddelande.
På den här punkten har SFP-politikerna i Kyrkslätt gjort en helomvändning. När Ikonen valdes första gången år 2021 skedde det under högljudda SFP-protester. Då ställde sig SFP:arna bakom Flemmich och man anklagade Samlingspartiet för att syssla med språkpolitik. Nu är det annat ljud i skällan.
Uppluckrade språkkrav – sprids fenomenet?
Stefan Sjöblom, professor i kommunalförvaltning vid Svenska social- och kommunalhögskolan, kommenterade bildningshärvan i juni 2023. Han sade bland annat att konsekvenserna av omorganiseringen av bildningstjänsterna i Kyrkslätt är att den svenska servicen försämras.
– Rent principiellt är risken att förfarandet sprider sig till andra kommuner. På så sätt sker en uppluckring av de språkliga kraven.
Det visar sig nu att Sjöblom verkar bli sannspådd. I Grankulla ska staden nämligen se över sin förvaltningsstadga. Om man har låtit sig inspireras av grannkommunen Kyrkslätt må vara osagt, men Samlingspartiet vill luckra upp språkkraven så att ”utmärkta språkkunskaper i finska och svenska” inte längre ska krävas av de högsta tjänstemännen i staden.
Mikael Flemmich, som är bildningsdirektör i Grankulla, har ingen förståelse för det.
– För att fullt ut kunna jobba för kommuninvånarna är det viktigt att man kan båda språken lika bra, säger han. I synnerhet på mindre orter där man inte kan delegera frågor utan måste sköta det mesta själv.
Till HBL säger fullmäktigeledamot Satu Mollgren (Saml) att Grankulla går miste om många kompetenta personer ”om vi stirrar oss blinda på språkkraven”. Flemmich medger att språkkravet kan ställa till det vid rekryteringar, men ställer motfrågan:
– Ska en person som inte kan båda språken jobba i en tvåspråkig kommun?
Förslaget som först kommunstyrelsen (10.6.2024) och slutligen fullmäktige (17.6.2024) ska ta ställning till är att man fortsättningsvis bibehåller kravet på ”utmärkta” kunskaper.
Text: Mattias Fagerholm
