Rektorn är den centrala pjäsen på schackbrädet

niklas wahlström
Rektorernas arbetsbild är inte hållbar, säger Niklas Wahlström sektorsansvarig för utbildning på SFV.

Förutsättningarna för att sköta rektorsjobbet har försämrats och allt färre lockas av utmaningen. Det konstaterar Svenska folkskolans vänner (SFV) och Finlands svenska lärarförbund (FSL) och gör därför gemensam sak i frågan. Resultatet är ett ledarskapsprogram för rektorer i Svenskfinland.

–  Som organisation försöker SFV identifiera områden som är problematiska och där vi aktivt vill stödja utvecklingen. Vi har sett att intresset för ledarskap i skolorna går ner och förutsättningarna för att utöva ett hållbart ledarskap är allt sämre. Det får konsekvenser för lärresultaten eftersom rektorn är den pedagogiska ledaren. Rektorn är den centrala pjäsen på schackbrädet, säger Niklas Wahlström sektorsansvarig för utbildning på SFV.

Den kartläggning av rektorernas arbetssituation som FSL genomförde i våras visar också på det som Wahlström identifierat, en splittrad arbetsbild och stor arbetsbörda. Undersökningen gav vid handen att närmare 70 procent av de finlandssvenska rektorerna varje vecka överskrider sin arbetstid.

– Rektorsyrket är inne i en svacka och därför är det värdefullt att vi nu har åstadkommit ett konkret program som kommer göra skillnad för våra rektorer. Som intressebevakare uppmanar vi arbetsgivarna att dra sitt strå till stacken och erbjuda rektorerna möjligheten att delta i programmet. Med gemensamma krafter kan och ska vi öka yrkets attraktionskraft, säger Inger Damlin, ordförande för FSL.

– Det är ett akut problem och vi ser inte att det finns någon annan som tar tag i det här. Därför tar vi bollen, säger Wahlström.

Mentorskap

Programmet ”Meningsfullt ledarskap – kollegialt stöd och ledarskapsutveckling” bygger på tre helheter.  SFV utbildar inledningsvis 20 mentorer i positivt ledarskap. Tanken är att skapa en gemensam syn på ledarksap för mentorerna. På lärarspråk: En läroplan att följa.  Sedan kommer lika många adepter, dvs rektorer, att få sig en mentor. Projektet genomförs i samarbete med kommunerna. Adeptens arbetsgivare står för hälften av kostnaderna och SFV för andra halvan. Mentorn får alltså ett arvode för sitt arbete.

–  Vi vill stödja nya skolledare i sitt uppdrag. Det handlar om att utveckla ett ledarskap som motsvarar dagens behov. Man måste förstå att ledarskap i första hand handlar om att leda människor, inte att leda en verksamhet eller att vara en administratör, säger Wahlström.

Utbildningen av mentorerna sker i höst och i december ska de paras ihop med sina adepter.

–  Vi kräver att alla mentorer går utbildningen. Mentoreringen ska utgå från samma ledarskapsfilosofi. Det är inte fråga om introduktion i arbetet utan ett pedagogiskt program.

Morgonkaffe

I januari 2025 inleds träffar som går under benämningen ”månatligt morgonkaffe”. Den digitala träffen är öppen för alla skolledare och kräver ingen anmälan.

–  Tanken är att stödja en delarkultur, skapa en kollegialitet men också att få ny input.

Personlig coachning

Ytterligare erbjuds Svenskfinlands skolledare en möjlighet till personlig coachning.

–  Vi har engagerat två certifierade coacher för det här. Man träffas fem gånger och gör då en plan för sin utveckling. Också här delar vi på kostnaderna med arbetsgivaren, säger Wahlström.

”Jag kände igen mig i FSL:s enkät”

Niklas Wahlström har själv jobbat som rektor i elva års tid och säger att han kände igen sig i de svar som gavs i FSL:s rektorsenkät.

–  Arbetsbilden förändrades och svällde ut. Den blev väldigt diversifierad. Ibland var man vaktmästare och ibland akademiker på hög nivå. Inbesparingarna i skolorna har drabbat skolledarna i och med att man dragit in stödtjänster och händerna har blivit färre. Arbetstimmarna räcker inte till.

–  Hade det varit en hållbar arbetsbild hade jag inte velat lämna det jobbet.

FSL:s roll

Det är SFV som håller i ledarskapsprojektet men Niklas Wahlström betonar FSL:s roll i sammanhanget.

–  Vi försöker jobba för ett hållbart ledarskap och kan ge modeller för hur det kan se ut. Men det leder ingenvart om det i kommunerna inte finns en vilja att arrangera arbetet så att möjligheterna finns. FSL kan föra diskussioner med kommunerna om vad som ingår i rektorarbetet och hur resurseringen ser ut och på så sätt bidra till att det finns förutsättningar att programmet kan förverkligas i praktiken.

Hur långt projekt är det fråga om?

–   Från vår sida till slutet av år 2025. Om det upplevs som lyckat har vi beredskap att fortsätta. Behovet kommer inte att försvinna, men frågan är på vilket sätt satsningen bäst motsvarar behovet, säger Niklas Wahlström.

Text och foto: Mattias Fagerholm