Ett drastiskt minskande elevunderlag i kombination med ett allt större behov av utländsk arbetskraft har aktualiserat yrkesutbildningens roll i integrationssammanhang. Då man på många håll i Svenskfinland inte riktigt lyckats med att integrera invandrare på svenska och eleverna med utländsk bakgrund lyser med sin frånvaro inom den grundläggande utbildningen är situationen annorlunda inom yrkesutbildningen.
Till exempel vid yrkesinstitutet Prakticum har antalet personer som inte har svenska eller finska som modersmål ökat markant bara under de senaste åren.
– Vi har 30 olika modersmål bland våra studerande. Det berättar något om den språkliga och kulturella mångfalden, säger Tom Westerén.
Han är modersmåls- och svensklärare vid Prakticum och har under det senaste året varit yrkesinstitutets representant i FRIS-projektet. Det formella namnet på projektet är Utveckling av undervisning i och på främmande språk och utveckling av utbud och kvalitet på inhemsk språkundervisning inom yrkesutbildningen.
62 yrkesinstitut har medverkat i projektet som finansierats av Undervisnings- och kulturministeriet (UKM). Tre av dessa är svenskspråkiga, vid sidan av Prakticum har också Yrkesakademin i Österbotten samt Axxell medverkat.
I korthet har projektets målsättning varit att ge personer som inte har svenska eller finska som modersmål språkliga förutsättningar att komma ut i arbetslivet. Prognoserna ger nämligen vid handen att andelen utländska studerande inte kommer att minska, tvärtom.
– Vi är med i det här projektet för att skapa bättre möjligheter för den här studerandegruppen, säger Westerén.
Ett konkret resultat av projektet är att Prakticum i höst kunde starta en undervisningsgrupp med svenska som andra språk.
– Tack vare projektet har vi också i fortsättningen möjlighet att erbjuda det här.
Ett led i UMK-projektet har också varit att utveckla stödmodeller för personer som har ett annat modersmål än svenska och finska.
– Man måste kanske ha lite annorlunda lärstigar för de här studerandena.
Ett annat viktigt moment är samarbetet med arbetsgivarna. Genom projektet försöker man stödja arbetsgivare som tar emot studerande med bristfälliga språkkunskaper. Praktik ingår nämligen alltid i utbildningen och det är för många vägen in i arbetslivet.
Stiftelsehjälp
Vid Prakticum har man också startat så kallade språkcaféer där tanken är att skapa inofficiella miljöer för att den vägen bli en del av studiegemenskapen. Det har kunnat förverkligas tack vare stöd av de finlandssvenska stiftelser som har fått upp ögonen för den potential som integreringen utgör för det svenska i Finland. Stiftelsetillskottet är välkommet.
– Faktum är att integration kräver resurser. Du måste ha tillräckliga resurser för att kunna integrera de här eleverna på ett fungerande sätt. Man kan inte bara slussa in dem i en vanlig undervisningsmiljö och tro att alla klarar sig och att allt är bra.
Finns fyrk?
Resursmässigt har Svenskfinland sina utmaningar. Jämfört med de finska yrkesinstituten är volymerna små vilket innebär att stordriftsfördelarna saknas.
– På finlandssvenskt håll är realiteten den att vi måste allokera en del av en lärares arbetstid att jobba med de här frågorna.
Har de finlandssvenska aktörerna förutsättningar att klara sig här?
– Absolut. Men man måste vara aktiv. Ingen kommer och slänger pengasäcken på dig.
På Prakticum har man nu kunnat bygga upp ett litet integrationsteam och Westerén upplever att arbetet därmed är mer styrt och medvetet.
– Personligen har jag har fått en större förståelseför vilken sorts hjälp vi bör kunna erbjuda och vad som är realistiskt att förvänta sig. Språkinlärning tar exempelvis tid och det måste man acceptera. Det finns ingen ”quick fix” för integrationen.
Nytt läromedel
Ett konkret resultat av projektet är också att Westerén har utvecklat ett läromedel för studerande med svenska som andra språk. I läromedlet används AI som en krydda i inlärningen. Det sker genom en trafikljusmodell där rött innebär att du inte ska använda AI alls, gult ger den studerande möjlighet att använda AI enligt de direktiv som ges och vid grönt ljus är det bara att tuta och köra.
– AI är ett bra komplement till den traditionella undervisningen i språk, säger Tom Westerén.
Som sig bör i ett svensk läromedel i Finland finns klockrena finlandssvenska beröringspunkter. Till exempel bloggar Michelle om när hon bevittnar sin första handbollsmatch. Tidningen Läraren noterar att BK-46 slår Grankulla IFK med uddamålet i den fiktiva matchen.
Materialet har testats i en undervisningsgrupp under hösten och finns tillgängligt på Biblioteket för öppna lärresurser (www.aoe.fi).
Text och foto: Mattias Fagerholm
