Den offentliga ekonomin ska balanseras och statsskulden stävjas. Så kan man i korthet beskriva regeringens budgetförslag. För utbildningens del är det yrkesutbildningen som fick ta den smällen. Redan i våras blev det klart att man ska spara 100 miljoner euro inom yrkesutbildningen och i budgetmanglingen nyligen lades ytterligare sten på bördan, dvs en inbesparing på 20 miljoner euro. Då inbegrips inte inbesparingar som sker inom ramen för uppluckring av normer och kostnader för undervisningsmaterial, den summan uppgår till omkring 10 miljoner euro. Som grädde på moset kan man notera att även tidsbunden finansiering på drygt 20 miljoner kommer att upphöra. I rättvisans namn ska man säga att regeringen satsar 10 miljoner på stödet för inlärning men den är en försvinnande liten del i förhållande till de minskade anslagen för yrkesutbildningen.
Enligt regeringen ska dessa nedskärningar inte drabba unga som tar sin första examen, utan vuxna som redan har en examen. Exempelvis sådana som byter bransch och skolar om sig. I praktiken är det ändå svårt att skilja på nya studerande och vuxenstuderande. Man går på samma kurser, använder samma utrymmen och undervisas av samma lärare. Det är ofrånkomligt att nedskärningarna kommer att resultera i att det blir glesare i lärarledet, vilket givetvis får konsekvenser för hela fältet. Det är inte vattentäta skott mellan de som inleder sina studier och de som vidareutbildar sig.
Regeringen Orpo har upprepade gånger poängterat att man inte ska skära i utbildningen. Det visade sig än en gång vara en tom fras.
Enligt lärarfacket OAJ:s beräkningar motsvarar nedskärningarna omkring 1600 lärarårsverken. Fullt så dramatiskt kommer det givetvis inte att bli, det finns säkerligen andra sparmål än undervisningspersonalen. Men det ger en fingervisning om omfattningen av nedskärningen. Vid AMKE (Ammattiosaamisen kehittämisyhdistys) dvs de finska yrkesutbildningsanordnarnas intressebevakarorganisation har man räknat ut att nedskärningen innebär att omkring 11 000 färre elever kan delta i yrkesutbildningen. Paradoxalt nog skulle det finska näringslivet behöva varenda en kotte för att hålla ekonomin rullande. Det kommer framöver att bli utmanande att fylla arbetskraftsbehovet.
Från regeringens sida har man låtit förstå att yrkesutbildningen, nedskärningen till trots, har mer medel att röra sig med än 2019. Men de facto har antalet elever inom yrkesutbildningen ökat kraftigt de senaste åren och därmed har enhetspriset per elev minskat. Andelen närundervisning har minskat radikalt. År 2024 fick tre av fyra elever närundervisning minst 21 veckotimmar, i år får inte ens hälften det.
Regeringen Orpo har upprepade gånger poängterat att man inte ska skära i utbildningen. Det visade sig än en gång vara en tom fras.
