”Den nordiska skolan skall höra till den finska administrationen”

Marcus Rantala
Vi skapar ingenting som skulle vara riskabelt ur svenskspråkig synvinkel, säger Marcus Rantala

Det var Marcus Rantala (SFP) som under den förra fullmäktigeperioden förde fram tanken på en nordisk skola i Helsingfors. I en fullmäktigemotion lyfte han fram möjligheten att ta tillvara det positiva intresset bland många finskspråkiga och öppna dörren för det nordiska. Det är ett sätt att stärka det tvåspråkiga Helsingfors.

– Konceptet vi då tänkte oss var en nordisk skola som en del av den finska skolförvaltningen. Det upplever jag att är väldigt viktigt, säger Rantala.

– Vi tog modell av de andra språkskolorna, till exempel engelska och tyska skolan. De är ganska bra exempel på hur det kunde se ut. Vår lagstiftning känner ju inte till tvåspråkiga skolor, men den känner till en finsk skola där merparten av undervisningen sker på ett annat språk.

”Allt gick fel”

Men projektet spårade ur innan det ens hade börjat. Allt gick fel, konstaterar Rantala och hänvisar till förslaget om en nordisk skola på Busholmen på bekostnad av någon annan skola i distriktet.

– Den nordiska skolan kopplades ihop med det svenska skolnätet, vilket var mycket olyckligt. Det blev en fråga om lokalisering. Det fanns inte en chans att vi skulle ha offrat Cygnaeus skola för det här.

Ny styrfartfart – inte längre en svensk fråga

Nu tar man alltså ny fart i frågan. Den här gången börjar man med innehållet, inte med den fysiska placeringen. Men kravet att skolan skall finnas inom den finska förvaltningen kvarstår.

– Den primära målgruppen är finskspråkiga som vill att deras barn skall få en bredare språkkunskap. Då är det logiskt att skolan hör till den finska sidan. Och ser du till det svenska skolnätet så är det glesare än det finska. När vi väl kommer till frågan om lokalisering är möjligheterna betydligt större om vi är inne i det finska skolnätet.

– Vi har en bit att vandra ännu innan konceptet är klart men styrfarten är korrekt när det inte längre är en svensk fråga.

Finns det ett intresse för det här inom den finska skolförvaltningen?

– Det finns det, men det krävs också politisk styrning.

Men undervisningsspråket skall vara svenska?

– Säkert till största delen. Det är också viktigt med tanke på rekrytering av lärare.

Vad är riktigt en nordisk skola?

– Man skall kanske inte tro att man kan isländska flytande när man kommer ut ur skolan. Det är inte heller målsättningen. Fokus kommer säkert att ligga på det svenska. Man kan kanske beskriva det här som ett ”språkbad plus”.

Man skall kanske inte tro att man kan isländska flytande när man kommer ut ur skolan. Det är inte heller målsättningen.

Vilket är behovet av en nordisk skola i Helsingfors?

– En faktor som talar för att intresset kan vara stort är att språkbaden i Helsingfors är oerhört populära. Det finns nog potential.

Räcker det inte med den finlandssvenska skolan?

– Den svenska skolan skall inte vara en språkbadsskola utan till 100% uttryckligen en svensk skola. Den nordiska skolan är ett utvecklat språkbadskoncept. Vi skall öppna våra finlandssvenska för de som vill men vi skall inte göra dem till språkbadsskolor, säger Marcus Rantala. – Vi skapar ingenting som skulle vara riskabelt ur svenskspråkig synvinkel.