Saarinens avhandling fick bägaren att rinna över
Aino Saarinens omtvistade avhandling är en orsak till att rapporten ”Digital kompetens i Svenskfinland – nulägesanalys och goda modeller” har blivit till. Saarinens teser skapade rubriker redan år 2018 då man bland annat kunde läsa att digitala miljöer inte gynnar lärandet, snarare tvärtom. Bland andra Yle rubricerade att digitalisering är illa för inlärningen.
Linda Mannila, som under många år har jobbat med digitalisering och digital kompetens i skolan, reagerade då på den svartvita bild som målades upp. Att man jämförde nytt med gammalt och att dessa på något sätt skulle utesluta varandra.
Kulturfonden med på noterna
Den offentliga diskussionen resulterade i att Mannila skickade in en ansökan till Svenska kulturfonden och det utmynnade i en kartläggning av den digitala kompetensen i skolorna. Rapporten presenterades i Hörnan, dvs under det svenska programmet på den digitala Educa-mässan.
– Jag visste att det fanns mycket positivt ute i skolorna men det får aldrig ett nyhetsvärde. Och jag ville lyfta fram de goda modellerna, beskriver Mannila tanken bakom rapporten
– Vi har också en ny läroplan där digital kompetens är inskriven. Hur skall vi veta att vi går i rätt riktning?
Omfattande materialinsamling
Kartläggningen bygger på en enkätundersökning riktad till lärare, rektorer och bildningsdirektörer men också till elever i årskurs 5 och 8. Mannila har också gjort fördjupande intervjuer i sex kommuner samt fört en diskussion med både Utbildningsstyrelsen och CLL (Centret för livslångt lärande), som står för en stor del av utbildningen.
– Tanken var att få en bredd. Jag ville också höra vad eleverna tycker att funkar.
Resultat: Stora variationer men Svenskfinland står sig
Överlag är Svenskfinland digitalt väl rustat också om variationerna är stora mellan inte bara kommunerna, utan också mellan enskilda skolor.
– Inom vissa områden jobbar man väldigt aktivt ute i skolorna men vissa hamnar lite på efterkälken beroende på om det finns någon som tar tag i dem.
Vad kommer på efterkälken?
– Multimediaproduktion jobbar man ganska lite med. En stor del av läroplanen handlar om att man skall gå från att vara konsument till att bli producent, att man själv skall skapa digitalt material.
– Också digitaliseringens påverkan på samhället kommer i skymundan. Till exempel frågor som vilken inverkan har digitaliseringen på mig och på samhället omkring mig. Eller etiska frågor kring artificiell intelligens. Om man inte har en basförståelse för tekniken så är kan det vara svårt för lärarna att avgöra vilka frågor som är aktuella.
– Programmering kommer också långt ner på listan. Men man skall komma ihåg att det är en liten del av läroplanen och av den digitala kompetensen. Men det är viktigt att alla elever får grundnivån. Utredningen visar att programmering är det område där lärarna behöver mest fortbildning.
Var står de finlandssvenska skolorna i fråga om digital kompetens?
– Mycket positivt sker i skolorna. De flesta lärarna upplever att de är trygga i att jobba med digital kompetens. Men det finns också svårigheter, till exempel tidsbrist. Det kommer mycket nytt hela tiden. Hur skall man hinna lära sig och ta in det? Tiden är en stor bristvara.
Vilka positiva exempel finns?
– Man delar med sig av det man gör. Det kollegiala lärandet är starkt på många håll. Tutorlärarna har en viktig betydelse för att det skall ske något konkret. Många lärare upplever att de har ett stöd uppifrån och det är nog det som ”makes it or breaks it”.
Hur ser infrastrukturen ut, dvs finns de verktyg som behövs?
– Den är okej men det varierar såklart. Behovet har aktualiserats efter våren när man såg den stora skillnaden mellan de som hade jobbat med de digitala verktygen tidigare och relativt lätt kunde börja jobba på distans.
Vårens digiskutt gav trygghet
Vårens distansundervisning blev ett rejält digitalt skutt i skolorna, också om det varken var planerat eller frivilligt.
– Det har hänt mycket. Alla har utvecklats. Lärarna har fått en ”digitrygghet”.
Vad borde man ta med sig från distansperioden?
– Jag hoppas att ”våga testa” -attityden finns kvar.
Åtgärdsförslag: sudda ut luddigheten
I rapporten listas en rad med åtgärdsförslag. Bland annat uttrycks ett önskemål om större tydlighet från Utbildningsstyrelsen om vilka färdigheter som eleverna förutsätts ha på de olika stadierna. Ett dilemma är att läroplanen uppdateras med ca 10 års mellanrum, vilket är en väldigt lång tid i ett digitalt sammanhang.
– Man kunde ha ett levande material vid sidan av läroplanen som skulle uppdateras oftare, förslår Mannila.
Vidare lyfts behovet av fortbildningsinsatser för lärare fram och också ett utökat stöd för årskurserna 7-9. Kartläggningen visar nämligen att man kommit längre vad gäller digital kompetens i de lägre årskurserna.
– Man är mer trygg i åk 1-6. Där är undervisningen ofta ämnesövergripande, vilket är svårt att få att passa in i strukturerna på högstadiet.
Muskler inte avgörande
Linda Mannila lyfter också fram vikten av att titta framåt, eller behovet av framtidsspaning som hon kallar det. I Svenskfinland har vi kanske inte de största musklerna, men småskaligheten kan också vändas till en styrka.
– Kretsarna är små och då sprider sig idéerna lätt. Musklerna är inte lika viktiga som attityden.
Saarinens data föråldrad
Låt oss ännu återvända till det som blev startpunkten för en kartläggning av den digitala kompetensen, nämligen Aino Saarinens avhandling.
– Digitala verktyg ger enligt Saarinen inte alltid ett mervärde. Det här är ingenting nytt. Pedagogiken går före tekniken. Man väljer ett verktyg som passa ändamålet, ibland är ett analogt bättre, ibland ett digitalt, säger Linda Mannila.
Saarinens avhandling bygger på Pisa-undersökningarna från 2012 och 2015. Enligt Mannila är det fråga om data som är föråldrad.
– Frågorna som ställs kopplar inte alls till det som vi idag avser med digital kompetens.
– Digitalisering i sig är inget problem, det är som att säga att elektriciteten är ett problem.
Linda Mannila – forskare och företagare
- Forskare inom datavetenskap vid Åbo Akademi.
- Jobbar med programmeringens didaktik vid Linköpings universitet.
- Projektuppdrag i första hand inom utbildningssektorn inom ramen för det egna företaget.
Digital kompetens i Svenskfinland
- Enkätundersökning till bildningsdirektörer, rektorer, lärare och elever i åk 5 och 8.
- 420 lärare, 1495 elever och 49 skolledare besvarade enkäterna.
- Kompletterade intervjuer i 6 kommuner.
- Även intervjuer med representanter från Utbildningsstyrelsen samt Centret för livslångt lärande och Yrkeshögskolan Novia.
