Matlagning, skötsel av hem och kläder samt hushållets ekonomi i stora drag, det är vad jag själv kommer ihåg av undervisningen i huslig ekonomi.
Hur stor andel av din undervisning är matlagning?
– En tredjedel, säger Ida utan att blinka.
I läroplanen delas huslig ekonomi in i tre likvärdiga delar; matkunskap och matkultur, att bo och leva tillsammans och vara jämställd, samt konsument- och hushållskunskap i hemmet.
Denna indelning gäller också tillvalskurserna på åk 8 och 9.
Det finns alltså lektioner i huslig ekonomi som inte innehåller någon matlagning alls.
Huslig ekonomi är ett häftigt och brett ämne, tycker Ida.
– Ämnet lever med tiden och har förändrats i takt med att samhället har förändrats.
Undervisningen handlar också om hur man till exempel lär sig stryka kläder och städa på rätt sätt.
– Jag har just haft en lektion med sjuorna om hur man torkar bordsytor, säger Ida och blickar ut över undervisningsutrymmena, som är mycket välstädade, vilket mest är elevernas och lokalvårdarnas förtjänst, städningen belastar inte Ida.
Men, jo, matlagningen är en av Idas favoritdelar av huslig ekonomi.
– Mitt matlagningsintresse har alltid varit stort. Men jag njuter också av att få ta in klimatsmart tänkande i undervisningen. Det går ju också utmärkt bra att koppla till matlagningen.
Just nu är det aktuellt för alla hushåll att spara energi på grund av de höga priserna för elektricitet. Har du berört det här i din undervisning?
– Jag har gett eleverna tips på hur man kan spara energi. Tidigare utmanade jag sjuorna att diska för hand, så att de lär sig det, men den biten har jag förkortat eftersom det visat sig att det är mera energisnålt att låta diskmaskinen sköta det.
– Vi har också pratat mycket om säsongsbunden och lokalproducerad mat och vilken nyttan är med den. Vi lever med det samhälle vi har runt omkring oss så undervisningen går bra att anpassa efter det.
Ungdomarna är tack vare sociala medier väl medvetna om dessa frågor nuförtiden och hänger bra med i undervisningen.
Skälet till att jag fick upp ögonen för Idas undervisning var ett Instagramkonto – ”Hussa i Höjdens” – som hon öppnade för ett år sedan och som mest handlar om matlagningen eftersom det är svårt att i bilder dokumentera ämnets övriga delar. Mycket av maten är vegetarisk. Det har på Instagram visat sig att avokadon var ny för många och zucchinin fick inte eleverna att spontant brista ut i hurrarop.
Är matlagningsdelen av ämnet huslig ekonomi trendkänslig?
– Jo, det vågar jag påstå. Vi skall lära oss att äta rätt, så att både kropp och knopp skall må bra. Men vi har i alla tider ätit på olika sätt och olika trender har uppstått.
– När jag gick i lågstadiet var varma smörgåsar en stor hit på fredagarna och nu är det tortillor som gäller i familjerna.
– Dessutom ligger fokus på hur vi kan äta för att vårt jordklot skall må bra.
Ida bör alltså lära ut detta, men också lära eleverna hur man steker en biff. Det går inte att helt och hållet ha ett veganskt kök i skolas hussasal.
– Matlagningsundervisningen i huslig ekonomi skall inte heller bara handla om att tillreda det som är bekant för eleverna, utan jag vill också presentera okända sätt och råvaror.
– Många rynkade på näsan åt grönsaksbiffarna som vi lagade för en tid sedan, småler Ida.
– Men sedan visade det sig att det inte var så farligt sist och slutligen och det gjorde mig nöjd.
Att använda lokalt producerade råvaror i en skola är inte lätt eftersom reglerna för upphandling kräver att varorna för det mesta är så förmånliga som möjligt. Också om det i närheten finns många som odlar olika slags grönsaker, också professionellt.
– Att involvera föräldrarna i ämnet skulle vara fint. De kunde donera råvaror till ett slags mattorg i skolan. Tänk till exempel på alla äpplen som inte tas till vara om höstarna!
Text och foto: Tom Ahlfors
