Barn- och ungdomstelefonen har på svenska fungerat sedan maj 2020 och nu vill Ida och hennes kollega få i gång verksamheten och få den att växa. Den finskspråkiga stödtelefonen som funnits redan i fyrtio år, tog i fjol emot 12 000 samtal!
– Det visar ju tydligt att barn och unga behöver vuxna som de kan prata med, om stort och om smått, säger Ida Sandholm.
– Oavsett modersmål funderar barn och unga i vårt land på mycket som de har ett behov av att prata om anonymt med en trygg vuxen.
Elevvården i många kommuner är överbelastad och de unga själva larmar om ohälsa och ensamhet. Ida Sandholm ser skolan som en bra kanal för spridning av information.
– Då lärare får kunskap om vad stödtjänsten innebär, kan de berätta om den för sina elever som sedan kan ta kontakt om de så vill.
Den svenskspråkiga telefontjänsten uppstod då andra finlandssvenska organisationer uttryckte ett behov av en anonym samtalstjänst som enbart riktar sig till barn och unga.
För att nå ut till de unga besöker Ida och hennes kollega Sofie Railila skolor och klasser, för tillfället förstås virtuellt.
– Vi märker att då vi besökt en skola får vi samtal eller brev via vår nätbrevtjänst.
Det går alltså bra att ta kontakt med Ida Sandholm för att planera ett besök i någon klass. Hennes e-postadress är ida.sandholm@mll.fi.
○ Mannerheims barnskyddsförbunds
barn- och ungdomstelefon
betjänar på
numret 0800 96 116 på svenska.
Öppettiderna är måndag till
onsdag kl. 14–17 och torsdag kl.
17–20, också på skärtorsdagen.
○ Ifall barnet eller den unga känner
att det är utmanande att
prata i telefon, erbjuder Mannerheims
barnskyddsförbund
också en nätbrevtjänst på
svenska. Adressen till den
svenskspråkiga nätbrevlådan
är www.skriv.mll.fi.
Vilka är de ämnen som barnen och ungdomarna har på hjärtat då de tar kontakt?
– Vi har samma stora teman på den finskspråkiga och den svenskspråkiga telefontjänsten. Först och främst handlar samtalen om ensamhet som barnen inte mår bra av. Barnen är antingen ensamma just då de ringer eller har känt sig ensamma en längre tid av olika orsaker.
– Det är också vanligt att barn och unga har frågor gällande sex och kroppen. De kan ha lärt sig nya ord och begrepp i skolan, kanske sett på porr eller på något annat sätt blivit intresserade av eller fundersamma över något de stött på. Då gör en anonym samtalstjänst att tröskeln är ganska låg för att ta kontakt.
Det är skäl att notera att samtalen är helt anonyma och mottagaren ser inte heller det telefonnummer som uppringaren använder vid samtalet och har dessutom tystnadsplikt.
Psykisk hälsa och ork
Ett annat förekommande ämne handlar om den psykiska hälsan, antingen den egna orken eller det psykiska välbefinnandet hos någon närstående, både i kompiskretsen och i familjen. Det kan vara lättare att prata anonymt än med någon närstående.
– En oro av det här slaget kan lättare uppstå nu under coronakrisen då man inte träffas lika ofta som vanligt.
Samtalstjänsterna har låg tröskel och det går bra att ta kontakt också om man inte har något direkt ärende, berättar Ida.
– Man kan berätta om sin skoldag eller berätta om sina djur, inget ärende är för stort eller för litet.
Lyssnar och stöder
Då förtroendet för jourhavaren som svarar i telefonen under samtalets gång ökar, kan mera djupa tankar och funderingar komma fram under samtalets gång.
– Den som svarar i barn- och ungdomstelefonen har som huvudsaklig uppgift att lyssna och fungera som ett stöd för den som ringer.
– Den som ringer kan få prova på att uttrycka sina tankar eller någon händelse i ord och också prova på hur en vuxen reagerar på det personen som ringer har att berätta.
De som svarar i telefonen tar barnet på allvar och ser till att hon eller han är i fokus. Detta kan sänka tröskeln för barnet att våga berätta om sin situation också för någon annan vuxen.
Tom Ahlfors