Det är inte mycket som har gått som det ska i Kyrkslätt när skolförvaltningen stöptes om i kommunen. Allt sedan den svenskspråkiga förvaltningen införlivades med den finska har frågetecken hopats kring den nya strukturen. Bland annat har det felaktigt påståtts att de svenskspråkiga skolorna har en mer generös resurs än de finskspråkiga, en utbildningsdirektör med ansvar för den svenska utbildningen men utan några som helst kunskaper i svenska anställdes och som socker på botten visade det sig att anställningen av den nuvarande bildningsdirektören Eeva-Kaisa Ikonen enligt Helsingfors förvaltningsdomstol var lagstridig.
Paradoxalt nog har alltså tjänstemannen som möblerade om i organisationen och nedgraderat den svenska skolförvaltningen anställts på felaktiga grunder. Lärarföreningen i Kyrkslätt har bett riksdagens justitieombudsman kontrollera om de beslut som har fattats i samband med omorganiseringen är lagenliga. Vid sidan av de juridiska frågetecknen konstaterar förvaltningsexpert Stefan Sjöblom på nyhetsplats i denna tidning att förfarandet i Kyrkslätt på många punkter strider mot en god förvaltningskultur.
Förvaltningssoppan i Kyrkslätt ger en besk eftersmak. I och med reformen har den svenska utbildningen nedgraderats i organisationen och man kan rent av ana en viss arrogans gentemot det svenska. Talande är att Katri Vepsä lämnar jobbet som svensk undervisningschef för att bli rektor för Winellska skolan. Det är helt uppenbart att jobbet som undervisningschef har förändrats i och med reformen och påverkningsmöjligheterna är inte de samma som när den svenska sidan var en egen självständig resultatenhet.
Som utbildningskommun har Kyrkslätts rykte fått sig en rejäl törn.
Som utbildningskommun har Kyrkslätts rykte fått sig en rejäl törn. Efter årtionden av problem med inomhusluft skall man nu bygga ett nytt skolcampus där Winellska skolan ska få nya utrymmen. Också ett nytt tvåspråkigt gymnasiecampus är i startgroparna. Men de närmaste åren är elever och lärare inhysta i temporära utrymmen, vilket redan i sig utgör en utmaning. Lägg ytterligare till den misstro gentemot skolförvaltningen som har fått en grogrund efter alla besynnerliga svängar. Mer behövs inte för att kommunens attraktionskraft skall vara körd i botten.
Det är alltid lätt att vara efterklok men man kan fråga sig om de finlandssvenska beslutsfattarna i Kyrkslätt har lyckats i intressebevakningen i den här frågan. Man har inte varit tillräckligt vaken, menar Stefan Sjöblom. Förhoppningsvis är man mer alert i andra tvåspråkiga kommuner. För att trygga de behov som de svenska skolorna har är en självständig svensk skolförvaltning att föredra.
