Det här skall ses som en övning. Så lät det i våras när man återgick till närundervisning de två sista skolveckorna i maj. Dessvärre kan man konstatera att vårens generalrepetition med distansundervisning kom till nytta. Sommarens coronasiffror var hoppingivande, men precis som befarat slog den andra vågen till med kraft. Under hela hösten har lärarkåren fått vara på tå för vad som komma skall.
Ständiga påminnelser om handtvätt, specialarrangemang under skolluncher och raster, lärare och elever försatta i karantän, en diskussion om alternativa undervisningsformer och strömmade lektioner. Så har hösten sett ut, och det var bara upptakten.
I oktober slog pandemin till i Vasa sjukvårdsdistrikt. Vasa hade vid ett skede bland de högsta incidenstalen i hela Europa. Man drog i nödbromsen och övergick till distansundervisning även inom den grundläggande utbildningen.
I november eskalerade smittspridningen i huvudstadsregionen. Frågan om vårens beredskapslag återigen skulle tas i bruk blev aktuell. Än så länge har dock linjen varit att eleverna inom den grundläggande utbildningen bedriver närstudier så långt som möjligt. På andra stadiet har dock direktiven varit något vacklade. I Helsingfors var exempelvis först budet att en årskurs åt gången skulle verka på distans. Några dagar senare var beskedet distansundervisning.
Det är helt uppenbart att arbetsbelastningen har nått nya höjder.
Pandemins framfart är vansklig att förutspå och givetvis bör skolorna dra sitt strå till stacken för att undvika spridning. Men sedan mars har man i skolorna jobbat i exceptionella förhållanden och det är helt uppenbart att arbetsbelastningen har nått nya höjder.
Det kan man även konstatera i den färska rektorsbarometern, som visar på alarmerande siffror beträffande rektorernas arbetsutmattning. Redan för ett år sedan, dvs före coronan, var oroväckande många skolledare nära bristningsgränsen. Vårens kraftansträngning har ytterligare förvärrat situationen. Och värt att notera är att barometern genomfördes i våras, dvs höstens vedermödor syns inte i kartläggningen.
Det coronastöd på 70 miljoner euro som Undervisnings- och kulturministeriet har beviljat för att lappa de kunskapsluckor som uppstod under våren är välkommet. I bästa fall har det resulterat i fler vuxna på skolan. Med tanke på intensiteten i skolorna just nu gör varje arbetsgivare klokt i att funderna på hur man kan lindra belastningen. Mätarna visar redan på rött.
