Tom Ahlfors

Dra, dra min gamle oxe det bästa du förmår

Vi genomlever nu det som brukar kallas oxveckorna, den slitsamma tiden efter julfirandet och trettondagen med bara arbete och inga nöjen fram till påsken. Och slitsamt är det minsann. Vi kanske inte behöver snudda vid fattigdomen och vila under bambutak, men i fjol var inflationen i december 9,1 procent i vårt land, vilket är den högsta inflationen i Finland sedan 1990. Det stämmer till eftertanke och syns i plånboken.

För tillfället går flera av de FFC-anslutna förbundens förhandlingar trögt och strejkvarsel har utfärdats. Prisstegringen gör det svårt för anställda att klara av vardagen och alla dess utgifter. Vi behöver löneförhöjningar eftersom allt blivit dyrare. Folk ska klara sig på sin lön, säger ordföranden för Industrifacket, Riku Aalto.

Det är lätt att hålla med. Räntorna stiger, hyrorna stiger och kostnaderna för mat och andra förnödenheter blir högre. Prisnivån år 2021 på mat och alkoholfria drycker var enligt Statistikcentralens siffror från i somras 13 procent högre i Finland än i EU i genomsnitt. Prisnivån på alkoholhaltiga drycker i Finland var den högsta inom hela EU, 120 procent över medeltalet. Priset på elektricitet och övrig energi steg enormt mycket, vilket har fått folk att sänka temperaturen hemma och använda tvätt- och diskmaskin om nätterna då elen ofta är billigare. Att värma bostaden med ved för den som kan är ingen billigare lösning. En säck björkved på 40 liter kan kosta långt över 10 euro idag. För bara något år sedan kunde man få tre säckar för 12 euro.

Det nya tjänste- och arbetskollektivavtalet för kommunsektorn som slöts i somras gav lärarna en löneförhöjning på 2 procent redan i juni och sommaren 2023 är det dags för litet påökt igen. Det är ändå små förhöjningar och det står klart att ingen löneförhöjning kan mäta sig mot de allt högre levnadskostnaderna. Oxveckorna blir långa och många det här året.

Det är ändå skäl att minnas att det nya kommunala avtalet tryggar att löneklyftan mellan kommunsektorn och privatsektorn inte växer under avtalsperioden på grund av en exceptionell paragraf i avtalet. Om förhöjningarna inom teknologi- och kemiindustrin och bil- och transportbranschen överskrider förhöjningarna i det kommunala avtalet, kommer motsvarande extra förhöjningar som påslag till kommunsektorns avtalsförhöjningar åren 2023 och 2024.

Vi får alltså hoppas på förliga vindar i förhandlingarna för industrifolket.