Förordningen belönar utbildning

Svar på Maja Röj-Urrutias insändare i tidningen Läraren nummer 5.

Jag tänker inte gå in på detaljer i enskilda fall utan vill som ordförandekandidat blicka framåt. I grundlagens 125:e paragraf slås fast att utnämningsgrunderna är skicklighet, förmåga och beprövad medborgerlig dygd. Det är dessa utnämningsgrunder som ska tillämpas när en lärare väljs. Huruvida en lärare anställs i bisyssla, huvudsyssla, tills vidare eller för viss tid spelar egentligen ingen roll eftersom samma utnämningsgrund, lag och förordning gäller oavsett.

Det är med stöd av dessa utnämningsgrunder den som anställer ska välja den sökande som får tjänsten. Det är utnämningsgrunderna som ska vara det redskap som används för att skilja de sökande åt, oavsett om de är två eller tjugo till antalet.

På ett allmänt plan stöder jag givetvis arbetssökande med lärarutbildning framom arbetssökande helt utan lärarutbildning. Överlag har jag förtroende för det arbete som rektorer i Finland gör och hur de tillämpar utnämningsgrunderna, där utbildningen egentligen är endast en tredjedel. I andra fall har en sökande rätt att begära omprövning av ett beslut.

I kombination med utnämningsgrunderna tillämpas behörighetsförordningen. Behörighetsförordningen är viktig av flera orsaker. Först och främst kräver den att lärare i Finland ska ha en högre högskoleexamen. Redan i och med detta faktum anser jag att förordningen styr på ett sätt som belönar utbildning. Endast behöriga kan få tjänst och anställning tills vidare. Vidare använder vi som förbund i vår politik lärarnas höga utbildning, som krävs i behörighetsförordningen, som argument för högre lön och bättre arbetsvillkor. Därför är jag inte som FSL:s ordförande redo att jobba för ändringar i behörighetsförordningen. I egenskap av ombudsman har jag jobbat för att timlärare i bisyssla ska anställas tills vidare om det inte finns en grund för att anställa på viss tid. Det är ett arbete som jag gärna intensifierar om jag väljs till FSL:s ordförande.

Jag inte redo att jobba för ändringar i behörighetsförordningen.

Jag vill också föra fram behovet av ett lärarregister. Ett lärarregister skulle tydligare skilja åt de personer som faktiskt har en lärarutbildning och formell behörighet för att ge undervisning från de som de facto inte har det. Ett sådant register skulle också vara en viktig signal till samhället som stärker lärarnas position, professionalism och yrkesstatus.

Jens Mattfolk

Kandidat i FSL:s ordförandeval

Senaste artiklar