Sex av tio lärare överväger att byta bransch

katedralskolan_fridalonnroos-69
En omöjlig ekvation att hålla kvar lärarna i skolan?

Drygt hälften av lärarna har funderat på att byta bransch under coronatiden. Det visar OAJ:s färska kartläggning. De vanligaste orsakerna till att lärarna överväga byte av bransch är arbetsbelastningen och den låga lönenivån.

Under det senaste året har 57 procent av alla lärare övervägt att byta bransch. Det är i synnerhet de lärare som jobbar med de yngsta barnen som överväger att byta jobb. 63 procent av lärarna inom småbarnspedagogiken och 59 procent av lärarna i grundskolan har övervägt branschbyte.

Det framgår av en enkät som Undervisningssektorns Fackorganisation OAJ gjorde i september. Den besvarades av över 2 600 lärare från olika utbildningsstadier.

Drastisk ökning

Då OAJ i våras tog lärarna på pulsen i samma fråga uppgav ca en tredjedel att de överväger att byta bransch. I en kartläggning av Pedagogiska forskningsinstitutet i Jyväskylä från år 2013 uppgav en av tio lärare att de överväger branschbyte.

– Det har skett en dramatisk förändring på några månader. Läget är rent ut sagt kritiskt. Varje beslutsfattare och arbetsgivare måste nu stanna upp och ta sig en funderare kring vilka konsekvenser det får för hela samhället, om lärare, rektorer och daghemsföreståndare i stor omfattning börjar byta bransch, säger OAJ:s ordförande Olli Luukkainen.

Enligt Luukkainen beror de höga siffrorna delvis på att lärarnas arbetsmängd har blivit oskälig under coronapandemin.

–Lärarna har redan från tidigare haft en enorm arbetsbörda. Under hösten har mycket extra arbete krävts för att minska på det inlärningsunderskott som uppstod under coronatiden. Krafterna har helt enkelt tagit slut och känslan av att ha kontroll över arbetet har minskat. Därför funderar många lärare på om de längre klarar av det här och om de vill fortsätta inom branschen, menar Luukkainen.

FSL: Alarmerande siffror

Också inom Finlands svenska lärarförbund FSL vittnar man om slitna lärare.

– Många är jättetrötta. En lärare sade tidigare i höst: Två veckor har vi varit på jobb och det känns som om vi jobbat i ett halvt år. Jag har fått många signaler av det här slaget under hösten. De här siffrorna är inte förvånande, säger Sebastian Lindqvist, biträdande rektor vid Strömborgska skolan i Borgå.

– Det är alarmerande. Det som oroar mig mycket är bristen på vikarier. Vi får inte tag i korttidsvikarier. Det gör att lärarna får ännu mera på sitt bord när de skall vikariera på håltimmar och kanske ha dubbla grupper. Senast igår sade en lärare till mig: ”Orkar jag läsåret till slut är det bra. Det finns ingen glädje kvar i att undervisa.” Det säger Linda Felixson, huvudförtroendeman i Korsholm och FSL:s representant i OAJ:s styrelse.

FSL:s ordförande Inger Damlin menar för sin del att beteendeproblematiken har blivit allt mer komplex i skolorna. Elever i behov av stöd har ökat enormt.

– Om det brister i stödfunktionerna är du väldigt ensam som lärare, säger Damlin. Vi har ett ganska tungt bagage från året som gått att bära på men belastningen har inte minskat. Då blir det tungt och man söker sig andra vägar.

Blir det för tungt söker man sig andra vägar.

Arbetsbelastningen den största boven

83 procent av respondenterna uppger att arbetsbelastningen är den främsta orsaken till att man funderar på att byta jobb.

Åtta av tio lärare inom småbarnspedagogiken uppger lönenivån som en orsak till att de överväger att byta bransch. De som är i början av karriären är mer missnöjda med lönen än andra.

– De som har de lägsta lönerna och den högsta undervisningsskyldigheten överväger i störst utsträckning andra karriäralternativ. Det är klart att i synnerhet deras arbetsbörda måste åtgärdas och lönerna förbättras. Det får arbetsgivaren ta itu med under den kommande förhandlingsrundan, konstaterar Luukkainen.

Lösningar?

OAJ har en längre tid lyft fram lärarnas arbetsbelastning. Botemedel är enligt Olli Luukkainen inom räckhåll, åtminstone på sikt.

– Lärarnas arbete bör tryggas och öronmärkas med tillräcklig finansiering. Om vi vill knappa in på de övriga nordiska ländernas försprång, behövs det nästan två miljarder euro mer för utbildning varje år. Någon kan anse att det är dyrt på kort sikt, men det blir ännu dyrare om vi inte åtgärdar problemen, säger Olli Luukkainen.

Så gjordes kartläggningen:

  • OAJ skickade en webbenkät till 20 400 medlemmar genom slumpmässigt urval.
  • Svarstiden för enkäten var 31.8–8.9.2021.
  • Enkäten besvarades av 2 619 personer, dvs. svarsprocenten var 12,8.
  • Bland respondenterna fanns 596 lärare inom småbarnspedagogik, 1 225 allmänbildande lärare (grundläggande utbildning och gymnasium), 749 lärare på andra stadiet och yrkeshögskolor och 32 lärare vid universitet.

Läs också:

Ledarkommentar: Varning för lärarflykt

Text: Mattias Fagerholm
Grafik: Chribbe Aarnio

Foto: Frida Lönnroos

Senaste artiklar