Norska regeringen satte punkt för lärarstrejken

IMG_6207 (2)
Thom Jambak, styrelseledamot i Utdanningsforbundet, är besviken men säger att kampen inte är över.

Den längsta lärarstrejken i Norges historia är slut. Arbetsminister Marte Mjøs Persen meddelade den 27 september att regeringen har beslutat att avsluta strejken genom att ta i bruk en så kallad tvångslönenämnd.

– Vi är kritiska till beslutet. Ett tvång löser inte de problem som vi har i skolan idag och de utmaningar som vi har lyft fram i och med strejken. Regeringen har inte heller presenterat någon lösning på problemen, säger Thom Jambak, styrelseledamot i Utdanningsforbundet till tidningen Läraren.

Strejk i 100 dagar

Det var i juni som lärarfacket inledde sin strejk som stegvis har trappats upp och pågått i över 100 dagar. I slutskedet var omkring 8100 norska lärare ute i strejk. Strejken handlar långt om lön, enligt Utdanningsforbundet har lärarna nedprioriterats i kommunerna de senaste sex åren.

Men regeringen blåste av det hela med hänvisning till bland annat det hårda trycket på elevernas psykiska hälsa. Vardagen har varit ostabil för många efter coronapandemin och jämlikheten svajar då vissa elever får undervisning medan andra inte får det.

Den tillsatta tvångslönenämnden ska nu fatta ett beslut om hur lärarnas avtal kommer att se ut och lösningen tvingas både arbetstagarna och -givarna acceptera. Lärarfacket har alltså inte möjlighet att påverka uppgörelsen.

– Om man ser historiskt på det så brukar resultatet bli det samma som det var innan vi inledde strejken. Det betyder i så fall att lärarna kommer att tappa i löneutveckling också i år, säger Jambak.

Hur vanligt är det att man använder sig av en tvångslönenämnd?

– Det är ovanligt, men den användes också under den senaste strejken. Lärarna har två år i rad stoppats av tvångslönenämnden.

Strejkrätten naggad i kanterna

Enligt Thom Jambak är Utdanningsforbundets medlemmar fly förbannade på regeringens beslut att avbryta strejken. Lärarna är provocerade och anser att statsmakten begränsar strejkrätten

– Jag ser väldigt allvarligt på det. Hur skall lärarna kunna strejka sig till ett bättre resultat när regeringen kan ta till maktmedel för att avbryta en laglig strejk.

Då missnöjet pyr har det redan spekulerats i om de norska lärarna går ut i strejk igen i vår. I maj är det nämligen dags för en så kallad mellanuppgörelse. Då finns en möjlighet att justera nämndens beslut och Utdanningsforbundet är tillbaka vid förhandlingsbordet.

Ansvaret flyttat från staten till kommunen

År 2004 fattade det norska Stortinget beslut om att överföra förhandlingsrätten från staten till kommunerna. Enligt Utdanningsforbundet är det en orsak till den segslitna konflikten.

– Det vi har sett är att lärarna har tappat i lön och status. Vi har fått uppleva en lärarflykt, 40 000 utbildade lärare jobbar inte längre i skolan. Nästan 20 procent av undervisningen utförs av personer som inte har lärarutbildning, säger Thom Jambak.

– Arbetsgivaren är inte intresserad av att ta ansvar för att lärarlönen släpar efter. Det är en avgrund mellan de politiska skolambitionerna och viljan att genomföra dessa ambitioner ute i kommunerna.

Vad gör Utdanningsforbundet nu?

– Vi har ännu ingen plan för fortsättningen. Men det som är uppenbart för mig är att vi inte kan fortsätta som tidigare. Ansvaret för lärarnas löner måste tillbaka till staten.

Text och foto: Mattias Fagerholm