Det gick inte att ta miste på viket budskapet var under den så kallade lönedagen. Uppskattningsvis 3000 personer samlades för att ge sitt stöd för ett lönelyft för de kommunalt anställda. På väg mot Narinken i centrala Helsingfors stannade demonstrationen upp en stund utanför riksdagshuset och ropade ut sitt budskap. Signalen var tydlig – beslutsfattarnas insats behövs för att kunna ro i land ett löneutvecklingsprogram för kommunsektorn.
Trots att förhandlingsklimatet är frostigt lät sig demonstranterna inte nedslås. Vårsolen värmde och det var betydligt behagligare än under den första lönedagen, som arrangerades i början av april i snö och regnrusk.
– Uppslutningen har varit enorm. Det var en vau-upplevelse, säger Kent Ketomäki, klasslärare vid Kottby lågstadieskola och ordförande för Helsingfors svenska lärarförening.
– Vi har lyckats föra fram vår sak. Jag hoppas att man ser och hör oss bättre efter det här. Att man tar oss på allvar när vi säger att något måste förändras.
I strejkvimlet på torget finns också Patrik Karlsson, lärare vid Västersundoms skola i Vanda.
– Det känns bra. Samhörigheten mellan FSL:arna är stark och den har blivit starkare under de här strejkdagarna, säger han.
Lärarna är inte kända för att strejka. Varför strejkar man nu?
– Det har pyrt under ytan länge. Arbetsbilden har förändrats enormt mycket på 25-30 år. Då hade man mycket mera tid att sköta själva undervisningen, den stod i fokus. Nu kan vi inte längre blunda för det här, det måste göras något.
Hur har arbetsgivaren förhållit sig till strejken i Vanda?
– På finska sidan har det varit vassa tongångar från arbetsgivarsidan. Det är tragiskt och på grund av det här har en del finska rektorer i Vanda jobbat under strejken. Det är synd att vi inte kan visa upp en enad front, säger Karlsson, men betonar att det på svenskt håll har det funnits en förståelse för strejken.
Medlingsbud att vänta
Det har redan glesnat på Narinken då förlikningsnämndens ordförande Elina Pylkkänen twittrar att man kommer med ett medlingsbud på tisdag (10.5). Möjligtvis är en lösning på sen segslitna arbetsmarknadskonflikten i sikte.
– Personligen hoppas jag på någon form av begränsning i arbetstiden. Det är jag mest orolig över med tanke på alla unga lärare. De är trötta, arbetsbördan är stor, säger Kent Ketomäki.
Se bilder från demonstraionen
Text och foto: Mattias Fagerholm
