Lärarna har ett avtal

olli murto
FOSU:s ordförande Olli Luukkainen och OAJ:s ordförande Katarina Murto sydde till slut ihop ett avtal.

Den kommunala arbetsmarknadstvisten är slut. Huvudavtalsparterna FOSU, JAU och KT har enats om att sluta ett avtal utan vårdarna. Avtalet baserar sig på det medlingsbud som förlikningsnämnden gav i maj.

FOSU + JAU + KT = sant

Den stormiga kommunala avtalsrörelsen har fått en lösning. Förhandlingsorganisationen FOSU, som bland annat företräder lärarna, Offentliga sektorns union JAU och Kommun- och välfärdsområdesarbetsgivarna KT har godkänt förhandlingsresultatet inom kommunsektorn. Vårdfacken Tehy och Super lämnas utanför uppgörelsen.

OAJ:s ordförande Katarina Murto är nöjd med att man lyckades nå en lösning.

– Men tanke på tidpunkten är det bra att vi fick till stånd ett avtal. Det hade varit en stor risk om det hade dragit ut till hösten, situationen hade blivit ännu svårare. Exportindustrin går i in löneförhandlingar, de ekonomiska utsikterna är osäkra och inflationen tilltar. En viktig poäng är också att löneförhöjningarna för det här året inte drar ut på tiden, säger Murto till tidningen Läraren.

Är du nöjd med resultatet?

– Jag är väldigt nöjd med att vi nådde en lösning förhandlingsvägen. I den situation vi befinner oss i är det här ett bra resultat. Förstås fanns många mål som inte uppnåddes, så är det alltid. Ett avtal består alltid av kompromisser.  

Vid Finlands svenska lärarförbund är man tillfreds med att man nu får arbetsro i både samhället och i skolan. 

– Efter en lång och utmanande vår är vi nöjda att äntligen ha nått en lösning. Lärarfacket har aktivt och konstruktivt sökt lösningar och kompromisser, och våra medlemmars engagemang och solidaritet har spelat en viktig roll i arbetet, säger FSL:s förbundsordförande Inger Damlin.  

Avtal på tre år – löneförhöjningar enligt den allmänna linjen

Avtalet är i linje med det medlingsbud som förlikningsnämnden gav 10.5.2022. Det är fråga om ett treårigt avtal (1.5.2022-30.4.2025). Löneförhöjningarna följer den allmänna linjen.

År 2022 är förhöjningen 2 procent från och med 1.6. En central justeringspott på 0,5 procent samt 0,03 procent för att finansiera föräldraledigheterna ingår även. Hur justeringspotten fördelas skall man förhandla om på hösten.

2023 är den allmänna förhöjningen 1,32 procent samt en lokal justeringspott på 0,4 procent. 2024 är den allmänna förhöjningen 1,5 procent och den lokala potten 0,4 procent.

Samma takt som exportindustrin

Om det visar sig att exportindustrins löneförhöjningar blir högre än 1,9 procent skall det också synas i kommunsektorns löner. Den kemiska industrin, teknologiindustrin samt transportbranschen definierar vad som skall betraktas som den allmänna linjen framöver. Det innebär att om dessa branschers löneförhörhöjningar överstiger förhöjningarna i UKTA, så läggs den överstigande delen även till UKTA-förhöjningarna åren 2023 och 2024

– Avtalet signalerar att den offentliga sektorns arbete värdesätts och utvecklingen där den privata sektorns löner ständigt drar ifrån får nu ett stopp, säger FSL:s ombudsman Jens Mattfolk. 

Löneutvecklingsprogram ger 5 procent

Utöver de allmänna förhöjningarna blir det också ett 5-årigt löneutvecklingsprogram. Programmet sträcker sig mellan åren 2023 och 2027 och har en kostnadseffekt på 5,1 procent.

– Vårens avtalsrunda har visat hur besynnerligt svårt det varit att söka lösningar för lönegroparna i de kvinnodominerade branscherna. Vi är glada att man fått upp ögonen för den här problematiken och nu tar ett första steg i rätt riktning i och med löneutvecklingsprogrammet, säger FSL:s ordförande Inger Damlin.

Förhöjningarna i löneutvecklingsprogrammet fördelar sig enligt följande:

1.6.20231,2%fördelas lokalt
1.2.20240,4 %fördelas centralt
1.6.20240,6%fördelas lokalt
1.6.20250,8 %fördelas lokalt
20260,8%fördelas lokalt
20271,2%fördelas lokalt

Vårdfacken utanför lösningen

Vårdfacken Tehys och Supers förhandlingsorganisation Sote rf förkastande i maj förlikningsnämndes medlingsbud och man står utanför lösningen. Ett tvistefrö i förhandlingarna mellan FOSU, JAU och KT har varit hur man skall förhålla sig till att vårdarna möjligtvis i ett senare skede får ett gynnsammare avtal. Om så sker kommer förhandlingar att inledas även inom den övriga kommunsektorn. Som en del av detta finns i avtalet mellan FOSU, JAU och KT även en möjlighet att utgående från vissa kriterier säga upp avtalet före avtalsperiodens slut.