Lärare i tre gymnasier

bo-håkan söderholm

Från och med augusti 2021 följer gymnasierna den nya läroplanen som just nu utarbetas. En av förändringarna i jämförelse med läroplanen från 2015 är att specialundervisningen kommer in som en naturlig del av studierna. I Helsingfors finns det tre svenskspråkiga gymnasier. Bo-Håkan Söderholm är speciallärare i alla tre och fördelar sin tid mellan dessa.

Hur strukturerar du ditt arbete?

– Jag har tillgång till alla skolors Wilma och alla studerandes scheman och lektionstider. Då en elev kontaktar mig och begär en träff kan jag boka in eleven i min kalender oberoende av i vilket hus jag då befinner mig, berättar Bo-Håkan Söderholm.

Faktum är att en stor del av hans arbetstid går till att i Wilma göra bokningar och svara på meddelanden och frågor som berör till exempel vilka länkar på internet som kan vara nyttiga i olika sammanhang.

Bo-Håkan gör upp ett schema för sitt arbete på hösten och fördelar sin tid mellan de tre skolorna, 33,3 procent per skola.

– Jag försöker vara en hel dag i veckan per skola i början av veckan. Torsdag och fredag kan jag flexa, dels enligt behov, dels så att jag fördelar min tid jämnt.

Han håller en kurs i studieteknik per läsår i alla tre skolor. Undervisningen sker den dagen i veckan han är i respektive skola under två perioder, exempelvis från december till mars.

– Jag försöker undvika att byta skola under dagens lopp. Under rusningstrafik kan det ta länge att röra sig mellan skolorna.

De tre skolorna Bo-Håkan jobbar i är Gymnasiet Lärkan, Brändö Gymnasium och Tölö Gymnasium.

Usken gäller

Från och med i höst kan speciallärare i de kommunala gymnasierna övergå till årsarbetstid. Det nya separata tjänstekollektivavtalet som OAJ och Kommunarbetsgivarna KT har avtalat om trädde i kraft 1.8.2019. Avtalet gäller endast speciallärare, inte andra lärare i gymnasiet. Noteras bör att speciallärarna också har möjlighet att följa UKTA:s arbetstidssystem som baserar sig på undervisningsskyldighet.

Bo-Håkan Söderholm jobbar enligt usk-arbetstid, med 23 timmars undervisningsskyldighet.

– Årsarbetstid har inte diskuterats för min del. Jag känner att jag vill veta mera om årsarbetstiden först, innan jag funderar på det. 

Bo-Håkan Söderholm är utbildad till specialklasslärare och speciallärare. Han har jobbat två år i specialskola i Vasa och flera år i Helsingfors i grundskolans lägre klasser som speciallärare. I gymnasierna började han hösten 2017.

– Det var en utmaning att få studerande i gymnasieåldern eftersom jag tidigare haft elever i åldern 7–12 år. Det var mycket att lära sig om det nya skolstadiet.

Arbetet handlar för Bo-Håkans del mycket om att göra läs- och skrivtest och skriva utlåtande till studentexamensnämnden inför studentskrivningarna.

– Jag har uppmanat de studerande att vara i kontakt med mig om de går och funderar på om de kan ha inlärningssvårigheter av något slag. 

En del studerande har ett utlåtande av specialläraren från grundskolan, men studentexamensnämnden kräver att utlåtandet skall vara färskt, från gymnasietiden, berättar Bo-Håkan.

Lärande och studieteknik

Bo-Håkan inleder i allmänhet läsåret med att träffa de nya ettorna i skolan. De får fylla i ett formulär och berätta om de vill träffa honom.

– Det är då lätt att kontakta dem och föreslå en tidpunkt.

Också grupphandledaren eller studiehandledaren kan kanalisera studerande till specialläraren.

Det förekommer också att en elev har behov av att träffa både studiehandledaren, kuratorn och specialläraren. Studiehandledaren kan hjälpa med planering av schemat och tidsanvändningen, handlar det om studerandens mående är det kuratorn som hjälper till, medan Bo-Håkan som speciallärare handhar det som gäller själva lärandet och studieteknik. 

Ser du någon trend i orsakerna till att studerandena vill träffa dig?

– Det är svårt att säga. Skälen kan vara så många. Ofta handlar det om en viss oro för det egna lärandet, att det inte går såsom man önskar sig.

Är det de kommande studentskrivningarna som spökar?

– Jo, den oron gäller nog nästan alla studerande.

Bo-Håkan kan också träffa en studerande flera gånger och ha en handledande roll då han sporrar och stöttar och ger uppgifter som har med studievanor och studieteknik att göra.

Ny lag och läroplan

I och med den nya gymnasielagen och de nya grunderna för läroplanen för gymnasiet har en gymnasist rätt att få specialundervisning.

En studerande som på grund av särskilda språkliga svårigheter eller andra inlärningssvårigheter har svårt att klara av studierna har rätt att få specialundervisning och annat stöd för lärandet enligt individuella behov, säger den nya gymnasielagen. Följaktligen återfinns också den skrivningen i grunderna för gymnasiets läroplan.

– De kommuner som inte tidigare har haft specialundervisning i gymnasierna får nu lov att erbjuda det.

Hur tror du att ditt arbete förändras hösten 2021 då de nya läroplanerna träder i kraft?

– Allmänt taget tror jag att det individuella stödet och den individuella handledningen kommer att vara viktiga i framtiden. Eventuellt kan man i framtiden få in handledning för lärarna genom ett arrangemang med kompanjonundervisning, som man använder i grundskolan.

– Specialläraren kan också tillsammans med en ämneslärare planera en kurs eller vara med på en lektion. Då kan speciallärarens roll vara att i mindre grupper gå igenom vad studerande som har läs- och skrivsvårigheter specifikt skall tänka på i samband med exempelvis läs- eller skrivkompetensuppgifter, säger Bo-Håkan Söderholm.

Som det är nu vill tiden dock inte räcka till för det här.

Idealet skulle vara att varje skola har var sin speciallärare. Framtiden får utvisa huruvida de tre svenskspråkiga gymnasierna i Helsingfors tilldelas resurser för flera speciallärare.