– I samplaneringen ingår att man svarar på e-post. Det tar sin tid. Uppskatta hur mycket tid som går åt till det. Det bad jag skolorna på Åland att göra, säger Steiner.
– Det visade sig att några skolföreståndare hade reserverat 4 timmar för e-postbehandling per år. Det är 20 sekunder per dag. Då är det en fars! Då har man inte tänkt. Jag vill att alla tänker igenom det här en gång.
Samplaneringstiden skenar iväg
Karsten Steiner är ordförande för Ålands lärarförening och huvudförtroendeman på Åland, Mariehamn undantaget. Samplaneringstiden har blivit något av en nagel i ögat för honom sedan man gick från 3h/vecka till en årsplanering på 112h. I och med konkurrenskraftsavtalet och de så kallade kiky-timmarna är samplaneringstiden nu högst 126 timmer per läsår för en lärare inom den grundläggande utbildningen.
I samplaneringen ingår till exempel lärarmöten, utvecklingssamtal, samarbete mellan hemmet och skolan, elevvårdsarbete och projekt av olika slag.
Karsten Steiner ville veta hur de åländska skolorna använder sin samplaneringstid. Med skolombudens hjälp kartlade han situationen. Resultatet var i många fall häpnadsväckande.
– Det finns skolor på Åland som har en samplanering som är 140 timmar för mycket.
Hur är det möjligt?
– Ja, hur är det möjligt? Det undrar jag också.
Var det något annat du reagerade på?
– I flera kolumner stod det noll timmar på sådana arbetsuppgifter som måste göras. Ingen tid är avsatt, men jobbet skall ändå skötas. Nollor är oacceptabla.
Resultat: Lärarmötena halverades
Karsten Steiner är till vardags musiklärare vid Godby högstadieskola. Där överskreds samplaneringstiden med 87 timmar. Skolans rektor konstaterade att det inte är hållbart och strukturerade om arbetet på skolan, med resultatet att antalet lärarmöten mer än halverades.
– Vi gick från 51h gemensamma möten till 19 h.
Vi gick från 51h gemensamma möten till 19 h.
Hur tog din rektor emot kartläggningen? Upplevdes du som ett ”pain in the ass”?
– Jag är vanligtvis ett pain in the ass. Men i det här fallet var jag en ögonöppnare. Reaktionen var: Det här går ju inte ihop.
Gör upp samplaneringen som en budget
Enligt Karsten Steiner borde samplaneringen göras som en budget där slutsumman landar på maximalt 126 timmar. Han tycker att man först skall lägga in alla saker som måste skötas. Det finns nämligen en massa ” måste-arbetstimmar” som inte kan förbises.
– Resten av timmarna kan sedan förvaltas av skolledningen. Så här mycket finns det kvar för gemensamma möten. Då måste de kanske effektiveras. Ska till exempel alla lärare vara på plats på alla möten?
– I en budget finns det alltid också en buffert. Det bör det också finnas i samplaneringen. Det händer alltid oförutsedda saker och man måste budgetera några timmar för det också.
Skoldirektörerna ville inte öppna ögonen
Kartläggningen över hur skolorna använder sin samplaneringstid har också presenterats för de åländska skoldirektörerna.
– De var försiktigt positiva. Det är en tillitsfråga. Man litar inte riktigt på att lärarkåren utnyttjar tiden rätt. Man de insåg att man inte kan ha det så här. Gick de från mötet med den insikten så är vi på väg. Men jag hade nog förväntat mig mera.
Jag är inte ute efter pengar genom det här. Jag är ute efter tid. Tid är ork. Ork är hälsa. Orken tryter.
– Jag är inte ute efter pengar genom det här. Jag är ute efter tid. Tid är ork. Ork är hälsa. Orken tryter, det ser jag som förtroendeman. Den psykiska ohälsan tilltar så in i helsike. Kurvan för hur företagshälsovårdens tjänster utnyttjas går spikrakt uppåt.
Men på en punkt var skoldirektörerna inte med på noterna. Låt oss återvända till hur den här historien började, till e-posten.
– Jag bad dem uppskatta hur mycket de tror att en lärare måste jobba med e-post. De vägrade göra det. De ville inte öppna sina ögon.
