Flexibla rum, myshörnor och väggar som öppnas

Eklöf 5
– Vi ville skapa en enhet som möjliggör rörelse, säger rektor Johan Öhberg och demonstrerar den kombinerade klätterställningen och konstinstallationen i Eklöfska skolan.

Eklöfska skolan och Strömborgska skolan i Borgå erbjuder både öppna inlärningsmiljöer och undervisning i mer traditionella klassrum. Lektionen och situationen får styra vilka alternativ som är de bästa.

En räckstång i korridoren, ribbstolar i och utanför klassrummen samt en kombinerad klätterställning och konstinstallation som täcker en mindre vägg.

Här finns många inslag som blicken dras till.

 – Vi ville skapa en enhet som möjliggör rörelse, förklarar Johan Öhberg när han visar runt i Eklöfska skolan som han är rektor för och som sedan hösten verkar i en renoverad och till hälften nybyggd fastighet i Tolkis i Borgå.

När skolan planerades valde man att gå in för en väldigt flexibel användning av rum, salar och andra undervisningsutrymmen. Därför har tidningen bett att få titta in.

– Vi har utmanat det traditionella tänket, säger Johan Öhberg.

Skolan har 176 elever, 10 lärare och därtill kring 15 personer i den övriga personalen.

Den dagliga verksamheten bygger på tre olika team. Det är en av ledstjärnorna.

Förskolan bildar ett team tillsammans med årskurserna ett och två, ett annat team består av årskurserna tre och fyra, medan årskurserna fem och sex bildar ytterligare ett team.

Förskolan och skolan hör till olika administrationer, men det ska inte märkas under skoldagen.

– Här finns ingen gräns mellan förskola och skola. Det var en sak vi hållit stenhårt fast vid, säger Öhberg och berättar att alla ska känna att de hör till samma gemenskap.

Stora rum

På grund av pandemin är det tyst och lugnt i huset under det här besöket. Endast ett tiotal anställda är på plats.

Vi stiger in i den sal där förskolebarnen brukar samlas.

– Det här utrymmet används normalt från 6 på morgonen till 17 på kvällen, ibland till och med längre.

Johan Öhberg berättar att väggen till rummet invid kan öppnas i en handvändning.

– Nu ska vi upp till bevis, säger han och visar hur väggpanelen på två röda sekunder skjuts samman med handkraft och förvandlas till en stor öppning.

Så här går det att göra med många av väggarna i huset. I stället för att mer traditionellt planera för ett visst antal klassrum med given storlek – 55 kvadratmeter – valde skolan färre men större rum. Den bärande tanken är att ett större rum möjliggör fler funktioner än ett mindre.

Årskurserna är inte indelade i två, vilket elevantalet skulle tillåta. I stället är årskurserna samlade i samma rum där undervisningen sköts av (i regel) två lärare. Vid behov delas klassen och då kan det bli aktuellt att spjälka upp rummet med hjälp av mellanvägen.

Det kan också hända att en del av eleverna bänkar sig i en separat sittgrupp med låga mellanväggar, som finns i flera av rummen.

Effektiv användning

– Det vi förlorat med det här är de riktigt små utrymmena, säger Johan Öhberg och förklarar att skolan i stället utnyttjar alla rum så effektivt som möjligt då de är lediga.

Utanför lunchtider används matsalen för undervisning, till exempel för bildkonst. Det kräver extra städning, som skolan betalar för.   

Skolan har heller inget separat bibliotek.

– Vi har bibliotekskvadratmetrarna på hjul, säger Öhberg och pekar på en hyllvagn som står i ett av rummen.

Akustiken är A och O för att undervisningen ska fungera i ett större rum, poängterar Öhberg. Det gällde att påverka planeringen för att uppnå tillräckligt god kravnivå för framför allt efterklangen, berättar han.

Nybygge

I Näse inne i Borgå, drygt sex kilometer norr om Tolkis, verkar Strömborgska skolan sedan årsskiftet i ett nybygge i två, delvis tre våningar. Också här finns det flera lösningar som är värda att presenteras.

Rektor Carola Wiksten hälsar välkommen. Just nu är det rätt stilla även här, men normalt delar inte mindre än 487 barn och elever, 40 lärare och kring 15 övriga vuxna vardagen i skolan.

Att så många vistas i huset är ändå inget som återspeglas i mycket buller, intygar Carola Wiksten. Tvärtom.

– För många har det varit en aha-upplevelse att här är så tyst och stillsamt, säger hon och ger akustiken högsta vitsord.

Rektor Carola Wiksten säger att Strömborgska skolan bäddar för spontana möten. Här är ett av flera rum där eleverna kan arbeta, enskilt eller i grupp.

Celler

Skolan bildades då Näse, Saxby och Strömborgska skolan slogs ihop.

– Vi ville skapa den lilla skolan i den stora, säger Carola Wiksten och berättar att enhetsskolan till de högre klasserna tar emot elever från tre andra skolor i Borgå.

Vardagen kretsar kring några större helheter, så kallade celler. De har alla egen ingång och i stort sett även en likadan struktur: En öppen lärmiljö, två tre klassrum som vid behov kan bilda ytterligare en större lärmiljö genom att öppna väggen, och därtill grupprum och ett eller några små rum.

– Lärarna känner sina grupper och vet hur de vill jobba, säger Wiksten och berättar att situationen och lektionen avgör hur rummen används.

Förskolan och ettorna arbetar i en cell, tvåorna och treorna i en, fyrorna, femmorna och sexorna i en och slutligen sjuorna, åttorna och niorna i en.

Populär trappa

Vi stiger in i ett rum med många dörrar. Det här är ett arbetsrum med anslutning till de kringliggande salarna för textilslöjd, teknisk slöjd, bildkonst och huslig ekonomi. Här kan elever från olika klasser och med undervisning i olika ämnen arbeta med sitt.

– Det uppstår många spontana möten i vår skola.

Mitten av byggnaden kan beskrivas som en öppen och ljus helhet i två våningar, en lunga. Här möts både entréer och korridorer, och här finns flera soff- och bordsgrupper.

Den breda trappan som binder samman de två våningarna är till hälften vikt för sittplatser. Carola Wiksten berättar att trappan är en populär samlingsplats och att den också används lektionstid, i undervisningen.

Hon är väldigt nöjd med lösningarna i byggnaden.

– De möjliggör många olika pedagogiska tankar. Huset sätter inga gränser.

Inte delade klasser

Också Kenneth Holmberg som är klasslärare i skolan ger helheten gott betyg. Årskursen som han undervisar i är inte indelad i två klasser, vilket elevantalet 38 skulle möjliggöra. I stället leder han lektionerna tillsammans med en lärarkollega. Det ger eleverna bättre undervisning, konstaterar han och säger att han inte skulle byta tillbaka till tiden då han var ensam lärare i klassrummet.

I Eklöfska skolan sköter klassläraren Beatrice Henriksson-Huitula likaså undervisningen i sin årskurs tillsammans med en lärarkollega.

– Det kräver mycket samplanering, men jag tycker att det funkar bra. Det är givande att bolla med tankar och idéer, säger hon och berättar att det är mer regel än undantag att de 27 eleverna i årskursen har lektion tillsammans, med mellanväggen öppen.

Text och foto: Niclas Erlin

Senaste artiklar