Sofi Ekholm, föreståndare vid Källbo skola, hade sin linje klar från början när coronaviruset förändrade skolvardagen och det visade sig att över 20 procent av skolans elever i årskurserna 1–3 valde att komma till skolan.
– Distansundervisning kräver mycket och innebär en totalomställning för lärarna. Om en lärare ska sköta både undervisning i klass för närvarade elever och undervisning på distans är risken stor för att hen går i väggen. Därför har jag varit noga med att separera på uppgifterna, ingen av våra lärare ska behöva göra både och, säger Sofi Ekholm.
Det betyder i praktiken att skolans gymnastik- och musiklärare ryckt in som klasslärare. Också en person, som normalt arbetar vid eftermiddagshemmet och som har lärarexamen, har flyttats över till skolan och leder numera undervisningen i klass.
Gemensam planering
– Det fungerar bra för min del. De lärare som är ordinarie klasslärare, sköter planeringen av undervisningen och jag följer deras instruktioner, säger skolans gymnastiklärare Markus Öhling som just i dag har nio elever närvarande på årskurs två.
Klasslärarna, som helt får ägna sig åt distansundervisning, är också nöjda.
– Det är ett bra system! Det är mycket som är nytt och annorlunda och nu får vi koncentrera oss på det. Det tar kraft och energi att sitta framför en dator hela arbetsdagen, säger några av dem.
33 procent som mest
Närvaron av elever i årskurserna 1–3 är hög på Åland jämfört med läget i landet i övrigt. Ytternäs skola i Mariehamn har som mest haft 33 procent av eleverna på plats under en skoldag. Antalet har sjunkit sedan den dagen och ligger nu på drygt 20 procent.
– Det är inte min sak att tycka något om antalet utan vi ska välkomna alla barn som kommer till skolan och göra det bästa för dem, säger skolans rektor Andreas Wiklund och tillägger:
– Visst betyder det att vi har två verksamheter på gång samtidigt – både när- och distansundervisning – och att lärarna har dubbeljobb. Men vi försöker göra det så smidigt som möjligt och de elever som är i skolan får, om det går med hänsyn till rekommenderat maxantal, ingå i grupper över ordinarie klassrumsgränser.
Han påpekar att vissa arbetsuppgifter också fallit bort som till exempel att arrangera temadagar och studiebesök.
Rullande schema
Mikael Rosbäck, rektor vid Strandnäs skola, säger att man märkte en ökning av antalet närvarande elever när det blev fritt fram för alla i årskurserna 1–3 att komma till skolan.
– Det är klart att vi har en annorlunda skoldag. Det fungerar, men det är tufft. De lärare som har de aktuella årskurserna, har själva fått bestämma hur de vill arbeta. De har gjort upp ett rullande schema och växlar mellan distans- och närundervisning. De som har distansundervisning kan sköta den hemifrån om de hellre vill det. Jag försöker stötta lärarna så att de orkar med detta, ett sätt kan vara att fundera på hur uppgifter ska utformas för att fungera så smidigt som möjligt. Jag påpekar också att det är viktigt att vara ledig när man ska vara det. Det går inte i längden att jobba nästan dygnet runt.
Isa Blomqvist-Fagerholm, skolledare vid Rangsby skola, säger att man tagit in timlärare i klassundervisningen för att avlasta klasslärarna som sköter distansundervisningen.
– Våra lärare måste både när- och distansundervisa. Vi har också försökt ha mindre grupper än rekommenderat i varje klassrum, runt fem elever per grupp, vilket kräver mer personal, säger hon.
Inga förhör
Ingen av skolledarna vill spekulera i varför Åland toppar närvarostatistiken. De säger i stort sett som Andreas Wiklund vid Ytternäs skola:
– Vi har påmint om rekommendationerna att låta barnen stanna hemma, men mer kan vi inte göra. Vi har inte heller haft några förhör eller utrett orsakerna till att hemmen skickar barnen till skolan.
Min vädjan hade begränsad effekt
Kjell Nilsson, bildningsdirektör i Mariehamn, säger att läget är bekymmersamt ur smittskyddssynpunkt.
– Jag vädjade till hemmen via Wilma att hålla barnen från skolan men min vädjan hade begränsad effekt.
Om han ska vädja fler gånger eller i hårdare ordalag tål att fundera på.
– Det är känsligt. Föräldrar kan bli väldigt upprörda om man jagar på dem för mycket och man uppnår ingenting om de blir på dåligt humör, konstaterar han.
Influens från Sverige?
Liksom skolledarna är han försiktig i sina spekulationer om skälen till den höga närvaron.
– Närheten till Sverige kan spela in. På Åland följer man nyhetsrapporteringen från Sverige i hög grad och där är samhället inte lika stängt som i Finland. Så man kanske tycker att det inte är så viktigt att vara så strikt här. Ingen på Åland har heller än så länge vårdats på intensiven på grund av covid-19, därför kan det kännas som att detta inte berör oss. Synen skulle säkert bli en annan om en nära anhörig blev allvarligt sjuk, säger han.
Mariehamn har nu beslutat att hemmen ska får börja hämta luncher från skolan.
– Vi ska mäta om det har någon effekt på skolnärvaron, säger Kjell Nilsson.
Staden har nämligen fått signaler om att föräldrar tyckt att det varit svårt att ordna med luncherna hemma och att det möjligen bidragit till att barnen skickats till skolan.
Text och foto: Helena Forsgård
Åländsk enkät om närundervisningen
- I hela landet deltog i genomsnitt 9 procent av eleverna i årskurserna 1–3 i närundervisningen den 2 april. Det framgår av den enkät som Undervisnings- och kulturministeriet genomfört.
- Enkäten visar på vissa regionala skillnader. Södra Karelen låg högst – där deltog 12 procent av eleverna i närundervisningen, Päijänne-Tavastland låg lägst med 5 procent.
- Åland ingick inte i enkäten, men en rundringning till ett antal skolor som tidningen Läraren gjort, visar på betydligt högre siffor.
- Vid Ytternäs skola, en av tre grundskolor i Mariehamn, varierade närvaroprocenten under de sista dagarna före påsklovet mellan 21 och 24 procent.
- Vid Strandnäs skola i Mariehamn hade man före påsk runt 30 barn i närundervisning av sammanlagt 182 elever, alltså cirka 16 procent.
- Källbo skola i Finström, en 1–6-skola i en av Ålands större landsbygdskommuner, har 102 elever i de aktuella årskurserna. Antalet elever i närundervisning har pendlat mellan 23 och 28 elever per dag.
- Vid Rangsby skola i Saltvik, en mindre landsbygdsskola med 37 elever i de tre årskurserna, har kring tio elever deltagit i närundervisningen.
