Ett centralt mål i den nya gymnasielagen är att stärka studerandenas delaktighet. Läroplanen i Helsingfors skrivs därför nu i högre grad än tidigare utifrån studerandenas perspektiv och med dem som aktiva aktörer.
– Genom delaktighet i skolgemenskapen stärks de ungas välmående, säger Mervi Willman, chef för den finska gymnasieutbildningen.
Hon får medhåll av sin kollega på svenska sidan, Moa Thors, som är chef för den svenska fria bildningen och gymnasieutbildningen.
– Delaktigheten utgör en del av såväl arbetsprocessen som slutresultatet, säger Thors.
– Ett mål är att Helsingfors skall vara den bästa platsen för att lära sig. Vår uppgift är att göra alla medvetna om och växa till sin fulla potential, samt väcka inspiration.
– Alla studerandes målsättning är ju inte densamma, men vägen till målet kan vara den samma.
Läroplansarbetet i Helsingfors sker också som ett samarbete mellan de svensk- och finskspråkiga gymnasierna. I Helsingfors finns det tre svenskspråkiga gymnasier; gymnasiet Lärkan, Brändö gymnasium och Tölö gymnasium.
Vid en presskonferens då läroplansarbetet presenterades framträdde också gymnasister från Helsingfors. De svenska gymnasierna företräddes av Dan Cederlöf, abiturient i Lärkan, men också vice förbundsordförande för Finlands svenska skolungdomsförbund. Han har säte i stadens läroplansarbetsgrupper.
De studerande kallar sig och sin generation för generation Z, med en naturlig relation till teknologi och en nyfikenhet som utgår från informationsflödet.
– Dessutom har vi en outsläcklig kunskapstörst där valfrihet och hierarkier ställs på prov, formulerar de.
Dan Cederlöf menar att dagens ungdom fattar många av sina beslut på etiska grunder och att de många tekniska lösningarna och hjälpmedlen gör att de unga också har mera tid för underhållning.
– I framtiden kommer det också att krävas mera innovativa lösningar inom olika områden.
– Ett problem är att lärarna i gymnasiet inte alltid vet vad man gör i de övriga undervisningsämnena, kontakten mellan de olika ämnen fattas, säger Cederlöf.
Mervi Willman bekräftar att gymnasieutbildningen idag upplevs som splittrad av de studerande.
– Vi vill vara med och påverka vår skolmiljö, lärostoffet och läromedlen. Många tycker att flera kurser kunde göras på nätet. Å andra sidan lär man sig kanske bättre i en klass, säger Dan Cederlöf.
Han citerar en elev som deltog i en inledande enkät gällande önskemål om den framtida gymnasieutbildningen: ”Jag får studera ämnen som inspirerar mig och bestämma över mitt lärande.”
– Ett problem är att lärarna i gymnasiet inte alltid vet vad man gör i de övriga undervisningsämnena, kontakten mellan de olika ämnen fattas, säger Cederlöf.
30 adjektiv
Vid presskonferensen fanns också de studerande som var kritiska till hur enkäten var utformad.
– Delaktigheten bestod i att välja bland trettio färdiga adjektiv, säger en studerande.
Mervi Willman noterar att det också fanns plats för egna kommentarer. Jo, bekräftar den studerande.
– En rad med texten ”Övrigt. Vad?”
Nåväl, enkäten besvarades av 2500 personer.
– Av dem var 800 svenskspråkiga, säger Moa Thors, vilket får anses vara ett gott resultat.
De studerande kommer under de närmaste årens lopp att delta i några arbetssmedjor.
– Smedjorna är stora och alla gymnasister är inbjudna via kommunikationskanalen Wilma, säger Riina Ståhlberg, som är pedagogiskt sakkunnig i Helsingfors.
I början av november ordnas en stor föräldrakväll för de föräldrar som har barn inom den grundläggande utbildningen. Ingen av de studerande som idag går i gymnasium kommer att studera enligt den nya läroplanen.
Den nya läroplanen stärker också handledningen i gymnasierna. De studerande får i fortsättningen inte endast handledning under sina gymnasiestudier utan också efter att de avslutat sina studier. Satsningen på handledningen skall leda till att färre avbryter sina studier och att flera söker sig till vidareutbildning efter gymnasiet. I Helsingfors har redan antalet studiehandledare ökat och man vill också skapa modeller för kamrathandledning, där de studerande ger varandra stöd i studierna och i planeringen av framtiden.
Också specialundervisningen får en större roll i gymnasierna i framtiden, enligt den nya gymnasielagen och de nya grunderna för gymnasiets läroplan. En studerande som på grund av inlärningssvårigheter har svårt att klara av studierna har rätt att få specialundervisning och annat stöd för lärandet.
– Lagen förutsätter att det finns speciallärarresurser. Och på svenskt håll har vi i Helsingfors behov av större resurser, säger Moa Thors, men kan i detta skede inte med säkerhet utlova flera speciallärartjänster.
I detta nu sköts specialundervisningen i de svenska gymnasierna av en speciallärare, Bo-Håkan Söderholm, som intervjuas på annan plats i detta blad.
