Företagsbyns lärandemiljö för åk 6 är helt enkelt en kontorslokal där arbetsrummen är inredda som butiker, kontor och andra arbetsplatser. Där finns matbutiker, där finns bensinstationer, banker, stadshus där man röstar och till och med en lokal yle-redaktion och ett Aaltouniversitet med rektor och professor.
– Allt det vi hittar på finns på riktigt i samhället, berättar Arnella Nyman, som är ansvarig för svenskspråkiga tjänster på TAT.
Denna text baserar sig på ett besök som gjordes på försommaren i Esbo, då hela byn ägnades åt svensk verksamhet, varför alla skyltar var svenskspråkiga. Nu på hösten byts skyltarna ut till finska.
Företagen som finns med i byn är samarbetspartner till TAT.
– Våra företagsbyar har litet olika samarbetspartner beroende på var de finns, säger Nyman.
Eleverna kommer till Företagsbyn tillsammans med sina lärare och de har förberett sig under tio lektioner före besöket. Då har de bland annat i mån av möjlighet valt vad de vill jobba med under sin dag. Också en frivillig lärarutbildning anordnas före besöket.
Alla elever tilldelas en pekdator där de har en nätbank som visar deras förtjänst. De har också ett bankkort med vilket inköpen görs.
Värt att nämna är att det handlar om riktiga pengar och riktiga inköp. Inga monopolpengar här inte. Är pengarna slut går det inte att köpa mera.
Lönen eleverna får är i princip densamma för alla, oberoende av arbetsuppgifter, berättar Arnella Nyman. Och då bland annat förskottsskatten innehållits är det fritt fram för handel och vandel.
Både arbetsintervju och arbetsavtal
Mirjam Arens har kommit med sina elever till Företagsbyn från Winellska skolan i Kyrkslätt. Med henne har eleverna förberett sig genom att följa företagsbyns häfte där materialet indelas i lektioner med arbetsuppgifter och presentation av vokabulären och vad den betyder; till exempel företag, samhälle, skatter av olika slag.
– Vi fick en lista på vilka företag och vilka yrken som finns representerade i företagsbyn. Eleverna fick sedan göra en arbetsansökan och motivera varför de önskar jobba just med det yrke eller det företag de valt.
Lärarna utförde därefter en arbetsintervju och vi hade i förväg diskuterat hur man bör bete sig på en sådan.
Efter det sluter eleverna ett arbetsavtal.
Vilka jobb var de mest populära?
– Lustigt nog var jobbet som rosterimästare som kokar kaffe det mest populära, skrattar Mirjam Arens.
Rosterimästaren har ett eget företag som är inhyst i bensinstationens lokaler här i företagsbyn.
– Också kaféet på bensinstationen lockade många elever.
Vad tror du det beror på?
– Det är något konkret och bekant, säger Arens.
Många var också intresserade av universitetets jobb som rektor, professor och forskare.
Olika uppgifter
Trots att det inledningsvis kan förekomma en del mutter i leden om att åka till Företagsbyn är alla elever efteråt mycket nöjda med sitt besök, berättar Mirjam Arens, som flera gånger besökt byn med sina elever.
Väl på plats tilldelas eleverna olika uppgifter beroende på vad de jobbar med.
Emilia Sundvall jobbar i Företagsbyn och kan berätta mera om uppgifterna.
– Bensinstationens personal har till exempel ett möte där de lär känna varandra och kommer överens om gemensamma spelregler. Butikschefen ansvarar för löneutbetalningen och bokföringen medan försäljarna tar emot kunder och ger ut lunchen mot de lunchsedlar som används i byn. De skall också hålla koll på hygienen och vara trevliga mot kunderna.
Hon berättar att lönen inte tillåter några större affärer. Den utbetalas tre gånger per dag och är under tjugo euro totalt. Automatiska avdrag är skatt, telefonräkning och bussbiljett. Eleverna har ca fem euro till sitt förfogande efter det.
Yles redaktion jobbar för fullt
Av förståeliga och kollegiala skäl närmare jag mig i ett skede Yles redaktion och tittar in. Där hittar jag chefredaktören Stella Strandberg,
Varför valde ni att jobba med journalistik?
– När jag har gått ut skolan vill jag bli fotograf, säger Olivia Goodyear, som på sin fritid redan nu fotograferar med vanlig kamera.
Stella Strandberg hade tänkt sig en dag som nyhetsreporter, men sitter nu som chefredaktör, vilket också passar henne bra
– Jag har tänkt mig att jobba med media och intervjua människor och så.
Axel Nordström tycker också om att intervjua människor och lyssna på andras åsikter, vilket passar in på hans jobb som nyhetsreporter.
Emil Martikainen ville för sin del ursprungligen bli fotograf eftersom han upplever att han tar bra bilder med sin mobiltelefon. Nu är han webbredaktör, vilket passar honom bra.
Den här redaktionen skapar också material som kommer att synas på alla de andra elevernas pekdatorer. Bland annat kommer en intervju med stadsdirektören att publiceras, berättar Axel Nordström.
Vad ska du fråga stadsdirektören?
– Jag tänker fråga vad stadsdirektören förväntar sig av den här dagen här och hur det känns att jobba som stadsdirektör för Företagsbyn, berättar Axel Nordström.
Text och foto: Tom Ahlfors
Ekonomi och ungdom TAT har många strängar på sin lyra, bl.a. nya businesskurserna Kontroll över den egna ekonomin, Arbetslivskunskap och Företagskunskap. för andra stadiet.
Läs mera på www.tat.fi/sve/.
TAT:s verksamhet finansieras bland annat av TT-stiftelsen, Finlands Näringsliv EK, företag, stiftelser, Undervisnings- och kulturministeriet samt kommuner.
