Skolcoachen vill se alla elever

Simon 2
Simon Sid säger att skolcoachen har en helt egen uppgift och roll i skolan.

Uppbyggande respons är ett viktigt redskap för skolcoachen Simon Sid. Han stöder eleverna på många olika sätt och försöker också få positiva förändringar till stånd genom att påverka gruppdynamiken hos barnen.

En annorlunda vuxen än de andra som arbetar i skolan, en person som kan komma med nya perspektiv på vardagen i huset och också en som eleverna ska ha väldigt låg tröskel att tala med. Det här är några av de saker som Simon Sid lyfter fram när han beskriver sitt jobb som skolcoach, den första i Ingå.

– Jag försöker möta alla elever, säger Sid och förklarar att mycket av arbetet går ut på att umgås med eleverna och vara närvarande med dem både under lektionerna och tiderna däremellan.

Den här dagen i maj arbetar Sid i Kyrkfjärdens skola, vilket har gör varje måndag och fredag. Tisdagar, onsdagar och torsdagar jobbar han i finska Merituulen koulu och varannan tisdag i Degerby skola.

Prövar sig fram

Sid inledde sitt arbete i mitten av februari och hela uppdraget är ett resultat av en motion som lämnades in i fullmäktige i fjol. Kommunen sökte om stöd av Undervisningsministeriet för att stärka elevvården och fick 37 000 euro för ändamålet, pengar som nu under våren använts dels för coachen, dels för mer skolpsykologtjänster.

Skolcoachen i Ingå har ingen exakt arbetsbeskrivning. Tanken är att pröva sig fram och efterhand bygga upp en profil för uppgiften.

– Det är viktigt att skolcoachen får jobba med sina egna styrkor, säger Simon Sid som ser det som en fördel ifall arbetet kan anpassas efter person.

Han hoppas också att jobbet inte blir för byråkratiskt, eftersom varje extra arbetsmoment beskattar den tid som skolcoachen kunde vara med eleverna, vilket är kärnan i hela uppgiften.

Studerar samspelet

Det är viktigt att coachen är sig själv, poängterar Sid.

– Barnen känner om du är äkta eller inte, säger han och berättar att förtroendet mellan honom och eleverna är A och O.

En viktig del av arbetet utförs under tiden mellan lektionerna. Coachen äter vid samma bord som eleverna, chillar med dem och kan delta i deras spel och aktiviteter.

– Jag kan gå in i leken på elevernas nivå och sedan sakta börja sätta spelregler, om det behövs.

Sid säger att barnen verkligen gillar när en vuxen deltar.

– De tycker om när man gör upp gemensamma spelregler.

Sid säger att han som skolcoach kan studera samspelet mellan de unga och den vägen också få ett annat perspektiv på det som sker.

– Med feedback kan jag försöka påverka gruppdynamiken.

Matematik, basket

Det ringer in och vi bänkar oss i biblioteket tillsammans med eleverna Alexandra Lesch och Abbe Klingberg som ställer upp för att berätta hur de är i kontakt med sin skolcoach.

­­– Han har hjälpt mig ganska mycket på matematiktimmarna, säger Alexandra Lesch.

Hurudan är Simon?

– Han har ganska mycket humor.

Abbe Klingberg berättar att han brukar delta i korgbollsspelet under dagens första rast.

Är du bra på korgboll?

– Jo.

De två eleverna gick i årskurs 6 när tidningen Läraren besökte Kyrkfjärdens skola i maj.

Alexandra Lesch har fått hjälp av Simon Sid i matematik. Abbe Klingberg brukar spelar korgboll tillsammans med skolcoachen.

Enligt behov

Sid bygger upp sitt arbete enligt behoven varje givna dag, ofta efter diskussion med rektorn. Under lektionerna kan han koncentrera sig på enskilda elever, eller på mindre eller större grupper, enligt situationen.

Sid är musiker och fotbollsspelare och har även i övrigt talang och kunnande att leda grupper och varför inte hela lektioner. Kunde han därmed inte vidtalas för att rycka in som vikarie de dagar då behovet är som störst?

Inte alls aktuellt, säger Jessika Elfving som är rektor för Kyrkfjärdens skola:

– Det är så viktigt att han finns här som coach. Det tar tid att bygga upp ett förtroende bland eleverna.

Jessika Elfving säger att en skolcoach har elevernas välmående i fokus, inte deras utbildning.

– I elevernas ögon är Simon i en helt egen roll.

Simon Sid nickar och säger att coachen varken är lärare, handledare eller skolpsykolog, utan har en helt egen uppgift att sköta.

Mer närvaro önskas

Jessika Elfving konstaterar att skolcoachen genom sin närvaro ger eleverna fler möjligheter att få stöd av en vuxen och hon tycker också att Sids insatser återspeglar sig på ett positivt sätt i skolvardagen.

Det hon önskar är mer kontinuitet i verksamheten. Det blir något hoppigt då coachen är endast två dagar i veckan i skolan, säger hon.

Ingå kommun bygger ut sin skolcoachverksamhet och anställer för hösten en person till, jämsides med Sid.