Skolcoachen ser individen

skolcoach4
Sarah Qvist är skolcoach i Korsholms högstadium.

En minskad oro bland eleverna. Det är resultatet av att Korsholms högstadium för tre år sedan anställde Sarah Qvist som skolcoach. Och intresset för dylika tjänster ökar kontinuerligt i Österbotten.

– Det ska vara låg tröskel för att ta kontakt med mig. Inget problem är för litet eller för stort och det har jag strävat efter att förmedla till eleverna sedan jag började arbeta som skolcoach.

Sarah Qvist anställdes som skolcoach i Korsholms högstadium för tre år sedan. Hon beskriver sitt arbetsuppdrag som att fungera som ett bollplank eller extra skyddsnät för eleverna.

– Jag finns här som en extra vuxen, rör mig i korridorerna, stöder, peppar och motiverar, och vi pratar mycket om tankar och känslor. Det handlar mer om personen, att se eleven som en helhet som är mer än bara skolan. Det händer mycket i en ungdoms liv och skolan är bara en liten del av det, säger hon.

Och fortsätter:

– Det är också det som är styrkan hos en skolcoach, att inte vara delaktig i bedömningen av skolprestationerna. Den biten sköts av lärarna medan coachen ska fokusera enbart på att möta eleven.

Lättare att få hjälp

Enligt Sarah kan det för många unga vara ett stort steg att boka tid till skolpsykologen eller kuratorn. Det ska det däremot inte vara att komma på ett samtal med henne i egenskap av skolcoach och som då kan hjälpa vidare till de övriga om så behövs.

– Mina kontakter med eleverna behöver inte ens utgå från att det finns ett problem utan de ska känna att vi kan diskutera om vad som helst om de vill. Det är just det som definierar låg tröskel, säger hon.

Vad vill eleverna ha hjälp med?

– Det vanligaste är strul med kompisar, förhållanden som tagit slut, hjärtesorg och stress över skolarbeten. Elever med ångest eller panikångest kan komma hit vid akuta situationer om det behövs. De flesta skickar meddelade via Wilma eller ringer mig om de vill komma och tala. Andra knycker i mig i korridoren, svarar hon.

De flesta elever är i dag medvetna om att skolan har en skolcoach. Ett tecken på det är att elever som har vänner som mår dåligt uppmuntrar sina kompisar att ta kontakt eller så kommer de och berättar att de är oroliga för en kompis.

– Det är mycket positivt för vi har nästan 600 elever i den här skolan och det är omöjligt att fånga upp alla. Men jag ser det som ett bevis för att tröskeln för att ta kontakt har blivit lägre och att många ser det som naturligt att vända sig till mig.

Samarbete är viktigt

Skolcoachen i Korsholm har tystnadsplikt och är inte dokumentationsskyldig. Vid behov tar skolcoachen med elevens samtycke kontakt med skolpsykolog eller kurator. Skolcoachen är med i skolans elevvårdsteam som innefattar rektor, biträdande rektor, speciallärare, studiehandledare, kurator, psykolog och hälsovårdare. Gruppen träffas regelbundet.

– Men jag för också en daglig kommunikation med hela kollegiet om så krävs, samarbetet är viktigt. I likhet med att det ska vara låg tröskel för eleverna att ta kontakt ska det också vara det för resten av personalen.

Att mäta måendet i en skola är svårt. Men enligt skolans rektor Pia Blomqvist har mycket förbättrats sedan tjänsten som skolcoach inrättades.

– Tidigare fanns en oro bland eleverna, varav många inte kunde fokusera på undervisningen. Så det behövdes någon form av ventil för att underlätta situationen. I dag kommer färre svåra fall till mig, alltså elever som mår så dåligt att de inte orkar närvara på lektioner.

– Det är färre disciplinsamtal och jag är övertygad om att vi genom att ha en skolcoach kan jobba mera förebyggande, säger hon.

Och situationen har inte förbättrats enbart för eleverna.

– En del av uppdraget som lärare är att se till elevernas välmående. Men huvuduppdraget är ändå att undervisa och jag vågar påstå att våra lärare bättre kan fokusera på undervisning efter att vi fick en skolcoach, säger Blomqvist.

Högstadiet i Petalax får skolcoach

Intresset för skolcoacher har ökat i Österbotten och i dag har flera kommuner inrättat dylika tjänster. Näst i tur är Malax där Högstadiet i Petalax får en skolcoach efter årsskiftet. 

– Vi har tidigare haft en rörelsecoach men på grund av rådande pandemi är det svårt att genomföra den verksamheten. Men den coachen har varit en extra vuxen i gemenskapen och det vill vi nu få genom skolcoachen som kontinuerligt rör sig bland eleverna, som hinner se, kommunicera och bolla tankar med dem, säger skolans rektor Mona Enlund.

Enligt henne finns det på grund av pandemin en osäkerhet bland eleverna och alla har inte förmågan att uttrycka detta. Därför har alla vuxna i en skola nu en mycket viktig roll.

– Speciellt nu är allt vuxenstöd hemma och i skolan av stor vikt. En skolcoach som finns där enbart för att lyssna och prata med eleverna ger dem en signal om att vi ser dem. Det är en signal om att de är viktiga, säger Enlund.

Text och foto: Christoffer Thomasfolk

Senaste artiklar