Hon följde sin passion – lämnade lärarbanan för att bli företagare

IMG_6100
Om lönenivån varit en annan hade Veronica Lönnqvist kanske varit kvar i skolvärlden.

Veronica Lönnqvist sade upp sig från sin fasta lärartjänst och kastade sig in i en osäker framtid som privatföretagare. En orsak till branschbytet är den anspråkslösa lärarlönen.

Veronica Lönnqvist är utbildad slöjdlärare. Hon fick ut sina papper från Åbo Akademi 2019 och inledde sin lärarbana som klasslärare. Men så blev textilslöjdslärartjänsten vid Åshöjdens grundskola i Helsingfors ledig.

– Hon sökte den fasta tjänsten, fick den, men sade sedan upp sig.Jag trivdes jättebra som lärare. Inte med alla arbetsuppgifter dock. Undervisningen och att planera den tyckte jag jättemycket om. Men det är så mycket annat skit, rent ut sagt, som är en del av jobbet och som jag inte tycker om. Du förutsätts jobba med sådant som du inte får betalt för.

Vad var jobbigt i det ”övriga arbetet”?

– Det som jag tyckte var tyngst var konflikthanteringen. Att reda ut bråk.

Löpte garnnystanet ut

Veronica valde i stället att satsa fullt ut på sin passion och på sitt företag Garnknuten som hon grundade redan 2015. Passionen är virkning och företagsidén är att sälja virkmönster för leksaker, eller amigurumi som branschfolket skulle uttrycka det. Inom ramen för företaget skapar hon också innehåll i sociala medier, drar kurser både i egen regi och på Arbis samt säljer garn och tillbehör. Jobbet sköter Veronica till största delen digitalt och hon har kunder över hela världen. Sedan augusti jobbar hon till 100 procent med sitt enmansföretag.

– Jag har märkt en skillnad då jag nu jobbar med eget företag. Jag har social energi kvar efter arbetsdagen som jag absolut inte hade då jag jobbade som lärare. Jag ville bra sitta hemma efter skolan. Min sambo säger: Nuförtiden vill du umgås på kvällarna.

Hur går ditt företag?

– Det går bra. Då jag får lägga mera tid på företaget så växer det snabbare. Min passion ligger nu i att utveckla företagsidén. Att starta från noll och se hur långt man kommer, den processen fascinerar mig.

Vad är bäst med att vara egenföretagare?

– Flexibiliteten. Jag kan välja varifrån jag jobbar, hemma eller på ett café. Jag kan ta två timmars lunchpaus om jag känner för det. Friheten är stor. Och jag ser direkt en ökning i omsättning och inkomst ju mer jag jobbar.

Hur viktig är lönen?

– Den är jätteviktig som morot, åtminstone för mig. Det jag gillar med att vara företagare är att jag kan växa hur mycket som helst. Och ju mer företaget växer desto större inkomst får jag. Men som lärare finns det ett tak. Lärarna borde få en sådan lön som de förtjänar. Om lönen hade varit på en annan nivå finns en chans att jag hade varit kvar i skolan.

Tror du att du någonsin återvänder till skolvärlden?

– Just nu tror jag det inte. Inte så som det kommunala skolsystemet ser ut idag.

Många vill lämna lärarjobbet

Veronica Lönnqvist är inte ensam om att gå i branschbytartankar. I FSL:s medlemsundersökning från 2021 uppger 29 procent av respondenterna att de planerar byta bransch.

– Jag är inte förvånad. Jag har bara jobbat som lärare i tre år, men äldre kollegor säger att deras arbetsbild har förändrats totalt.

Var du beredd på hur arbetsbilden skulle se ut?

– Inte alls. Den bilden hade man inte fått via studierna. Studierna gav en förskönad bild av hur arbetet skulle se ut. Det är helt snedvridet.

Vad gör du om 15 år?

– Då har jag mitt miljonföretag, skrattar Veronica. Jag tror att jag är företagare men inte är det säkert att mitt företag ser ut som det gör idag.

Källa: FSL:s medlemsundersökning med 1500 respondenter.

Planerar du byta bransch?

 
29 procent av de finlandssvenska lärarna planerar byta bransch. Det visar Finlands svenska lärarförbunds kartläggning med ca 1500 respondenter Det är främst klasslärarna som överväger branschbyte och trenden är tydligast i Nyland. I kartläggningen framgår också att 63 procent av lärarna är missnöjda med sin lön. Tidningen Läraren har träffat två unga lärare som har lämnat branschen.

Läs också:

”Jag jobbade för mycket men kände att jag inte uppnådde någonting”

Text och foto: Mattias Fagerholm
Grafik: Chribbe Aarnio