Engagemanget i föräldrarådet har gett en bredare inblick i dagens skolvärld. Det konstaterar Millie Ahlskog som för tredje året i rad är med i föräldrarådet i Kyrkslätts gymnasium, där hennes son Walton Atrila nu är abiturient.
Stefan Granroth som samtidigt engagerade sig i rådets verksamhet nickar medhållande. Han har lärt sig mycket mer om hur gymnasiet fungerar och det var också en av orsakerna till att han gick med då sonen Anton Granroth inledde sina gymnasiestudier för drygt två år sedan. Sonen är nu abiturient.
– Jag var intresserad av att få veta mera om det som sker här. På det här sättet skapar man sig en egen uppfattning om skolan, säger Stefan Granroth som ser föräldrarådet som en kontaktyta mellan hemmen, eleverna och skolans personal.
Skolans organ
Föräldrarådet startades upp av skolans förra rektor Maria Ekman-Ekebom. Det handlar om ett råd som administreras av skolan, och det är även rektorn som sammankallar och leder mötena.
Ahlskog och Granroth tycker att Mikael Eriksson, skolans rektor sedan ett år tillbaka, förvaltar rådet väl:
– Han ser det värde som verksamheten har och han respekterar den dialog som uppstår, säger Millie Ahlskog som likt Stefan Granroth upplever att rådet har en viktig roll.
– Mycket går ut på att sparra och bolla med tankar, säger Granroth.
Vill jobba för de unga
Rådet har bland annat hunnit diskutera skolans strategi och förnyelsen av skolans webbsidor. Det rör sig därmed om andra saker än att samla in pengar för att ge skolvardagen en guldkant.
– Det handlar om att göra skolan attraktiv, säger Stefan Granroth som till vardags jobbar som kundservicechef inom pensionsbolaget Varma.
Företagaren Millie Ahlskog som arbetar som business- och karriärcoach lyfter fram betydelsen av att de unga mår bra. Också här har rådet en uppgift, säger hon.
– Gymnasietiden är en stor fas för de unga och det händer mycket i deras liv under de här åren. Gymnasiet ska inte vara endast en passage som ungdomarna tar sig igenom. De ska gå ut ur gymnasiet med stärkt självförtroende.
Kom som du är – bli den du vill.
Hon konstaterar att den slogan som Kyrkslätts gymnasium använder, ”Kom som du är – bli den du vill”, förpliktar och hon säger att de unga kan behöva hjälp under hela sin skolgång.
– Det gäller också dem som inte klarar sig så bra i skolan. Hur kan vi stöda dem bättre?
Ahlskog säger att ett föräldraråd gott kunde fungera som stöd också för lärarna.
Klara riktlinjer behövs
Föräldrarådet i Kyrkslätts gymnasium söker ännu sin form.
– Det finns säkert mycket mer vi kunde delta i, säger Millie Ahlskog.
– Vi borde kanske tala mera om spelreglerna och var gränserna går för det som rådet kan syssla med. Vilka förväntningar har skolan? Rektorn vill knappast ha ett råd som enbart ställer många och höga krav, säger Stefan Granroth.
– En sak som rådet kunde göra är att engagera fler föräldrar. Intresset brukar inte vara så stort, men samtidigt brukar föräldrarna ha många åsikter, tillägger han.
Mötena har hållits några gånger per år och de har samlat kring sju åtta deltagare. Millie Ahlskog konstaterar att minst två träffar per termin kunde vara lämpligt för att rådet ännu bättre ska kunna fylla sin uppgift.
Tendens
Mikael Eriksson har arbetat i flera skolor och han hann vara rektor för Ekenäs gymnasium och Karis-Billnäs gymnasium innan han tog vid i Kyrkslätt. Något renodlat föräldraråd har han inte upplevt i de tidigare skolorna, även om en av dem, Mattlidens gymnasium, fortfarande har en direktion där det också sitter föräldrar.
Eriksson säger att dagens föräldraråd kan ses som ett svar på skoldirektionerna, i de fall de dragits in. Han konstaterar att det inom utbildningen på andra stadiet åter finns en tendens att mer och mer engagera föräldrarna.
– Både viljan och behovet lyfts fram igen. Varenda ett upplägg som ökar kontakterna mellan skolan och övriga samhället är bra. Här finns en enorm goodwill och det skulle vara direkt dumt och rentav ofint att tacka nej till den.
Det finns gränser
Mikael Eriksson sätter stort värde på rådet och han säger att det är väl skickat att delta bland annat i arbetet för att stärka samhörigheten, definiera skolans identitet, utveckla marknadsföringen och skräddarsy informationen som skickas till hemmen.
– Det är en styrka att rådets verksamhet inte är strikt organiserad, säger han och förklarar att det går att engagera sig i arbetet i just den utsträckning man själv önskar.
Samtidigt handlar det om ett organ utan formellt mandat och Eriksson ser också klara gränser för dess verksamhet:
– Rådet ska inte diskutera till exempel disciplinära frågor. Rekryteringen faller också helt utanför dess område, och egentligen allt som hör till skolans tjänstestadga.
Mikael Eriksson tycker att tre gånger per läsår kunde vara en lämplig mötesrytm för rådet.
– Träffarna kunde kompletteras med fler föräldrakvällar.
