Besk kritik mot ÅA:s urvalsprov för ny studiehelhet

studiel6
Det här är helt fel sätt att anta studerande till till en helhet som riktar sig till yrkesverksamma lärare, säger Sara Snellman.

I höst startar Åbo Akademi en behörighetsgivande studiehelhet för elev- och studiehandledare. Tvåhundra sökte och tjugo kom in. Men nu får urvalsprovet – som var detsamma som för studenter – hård kritik av många.

– Jag och många med mig som skrev urvalsprovet blev överraskade. Det var samma urvalsprov som Åbo Akademis gemensamma som studenter skriver för att börja sin utbildning. Enligt mig är det helt fel sätt att anta studerande till studiehelhet riktar sig till redan yrkesverksamma lärare, säger Sara Snellman, timlärare vid Närpes högstadieskola.

För ett år sedan meddelade Åbo Akademi (ÅA)  till mångas stora glädje att en behörighetsgivande studiehelhet för elev- och studiehandledare ska inledas hösten 2021. Det råder brist på behöriga studiehandledare i Svenskfinland och en dylik utbildning är därmed välkommen.

Över 200 sökte in och 20 antogs. Men nu får själva antagningsprocessen hård kritik av många av de som gjorde urvalsprovet i juni. Bland dem Sara Snellman som inte blev antagen.

– Jag hörde om utbildningen förra året och började vid sidan av mitt arbete läsa in lämpliga kurser för att öka mina chanser att komma in. Jag och många andra läste kvällstid under vintern och våren men när vi kommer till urvalsprovet är det allmänna frågor som är kopierade från ÅA:s webbsida.

– Det är helt befängt. Hur ger ett allmänt urvalsprov en rättvis bild av de sökande och hur visar det på vilka som är de bäst lämpade personerna för utbildningen, säger Snellman besviket.

Erfarenheter beaktades inte

Det finns i dag många yrkesaktiva lärare som har nästan avklarade studier i ämnet, men som behöver tilläggsutbildningen för att kunna bli behörig. Med tanke på att det råder brist på nämnda grupp borde det ligga i ÅA:s intresse att snabbt få de som endast har några kurser kvar, anser Snellman.

– Därför är det mycket konstigt att urvalsprovet inte beaktar dessa erfarenheter – att inget av det är relevant vid urvalsprovet, det prov som ska plocka fram de mest lämpade av de över 200 sökande, säger hon.

Snellman utexaminerades som ämneslärare i fjol men har haft en intresse av att komplettera sin utbildning med behörighet som elev- och studiehandledare. Hon anmälde sig således till kurser vid Öppna universitetet och har genomfört flera av dem.

– Hälften av studierna är gjorda och jag tänkte att jag kommer att ha nytta av det jag lärt mig under urvalsprovet. Jag känner flera andra som gjort som jag och som nu är besvikna över att det inte beaktades alls, säger hon.

Och fortsätter:

– Allt arbete som jag och andra lagt ner på att avlägga kurser hade ingen betydelse. Att man haft motivation och intresse för att få kompetensen hade inte heller någon betydelse. I stället skulle vi räkna sannolikhetslära och ekvationer.

Förundrad över processen

Hur skulle du ha velat att urvalsprovet var utformat?

– Kanske att man skulle skriva en essä om en situation. Till exempel vad du gör om en elev kommer till dig och vill ha råd och handledning kompletterat med en fysisk intervju för att avgöra lämpligheten, svarar Snellman.

Linda Felixson, FSL:s representant i OAJ:s styrelse, blev glad när hon fick höra om att ÅA ska starta en utbildning som minskar bristen på behöriga studiehandledare. Många från fältet har varit i kontakt med henne och påtalat att det är en utmaning att hitta behöriga studiehandledare.

– Därför kändes det bra att kunna meddela åt våra medlemmar att en ny utbildning ska börja, säger hon.

Men sedan tar det inte länge innan besvikna medlemmar tar kontakt med henne och berättar om den bristfälliga antagningen.

– Det visar sig att antagningen baserades på samma sätt som studerande blir antagna till magistersstudier. Jag är förundrad över att magistersutbildade och yrkesaktiva lärare ska antas till tilläggsstudier på det här viset. Att vara studiehandledare är inte samma sak som att vara lärare – lämplighet är viktigt, säger Felixson.

Så rättvist som möjligt

Fritjof Sahlström, dekanus vid fakulteten för pedagogik och välfärdsstudier, har förståelse för att det finns kritik mot valet av urvalsprov. Men enligt honom var modellen som användes den rätta med tanke på den stora variationen av sökande.

– På grund av det var det nödvändigt att ordna ett allmänt urval, där målet är att välja ut den tioprocents del som har bäst förutsättningar för att bedriva studierna framgångsrikt. På det här viset säkerställdes ett kvalitetskriterium som är lika för alla, förklarar Sahlström.

Han hänvisar också till om vad lagen för en dylik utbildning på 60 studiepoäng kräver. Den kräver att sökanden ska ha en magistersexamen och det ska ÅA hålla sig till, menar Sahlström.

– Tanken från lagstiftaren är att utbilda studiehandledare med många olika sorters erfarenheter i bakgrunden. Att också ta i beaktande bedömningsfaktorer som arbetserfarenhet, tidigare studier eller annan dokumentation hade kunnat leda till orättvisor i urvalsprocessen.

– Så vår bedömning är att ett allmänt urvalsprov var den rättvisaste metoden för alla sökande. Men jag förstår att en del kritiserar de uppgifter som ingår i det provet. Men det allmänna urvalsprovet är i slutändan tillförlitligt, säger Sahlström.

Läs också:

Inger Damlin: Rättvisans många sidor

Nu är det klart – ÅA utbildar elev- och studiehandledare i höst

Mattias Fagerholm: ”Fonden betalar men räkningen borde gå till UKM”

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras.