Statligt center för svenska läromedel på kommande?

FSL_310821-30

Initiativet kommer från medlemmarna, sade förbundets ordförande Inger Damlin, då hon hälsade deltagarna välkomna till FSL:s läromedelsevenemang.
– Ursprunget är en motion vid fullmäktigesammanträdet förra våren.

Då yrkade Raseborgs lärarförening på att FSL närmar sig förlagen med en påstöt om hur viktigt det skulle vara för de finlandssvenska lärarna och deras välmående om förlagen kunde erbjuda mera differentierade uppgifter, instuderingsfrågor och förenklade texter till sina läromedel.

Fullmäktige konstaterade att en av orsakerna till en ökad arbetsbelastning är bristen på lämpliga lärresurser vilket lett till att lärarna själva sett sig nödgade att producera dem själva.

Staten understöder produktionen av svenska läromedel med en liten spridning med ett specialunderstöd på ungefär 80 000 euro detta år.

Detta som bakgrund till att lärresurserna diskuterades i FSL:s regi. Inger Damlin är nöjd över att förbundet så snabbt kunde svara på ett initiativ som kom från fältet.

– Enskilda medlemmars initiativ har betydelse! Nu har vi åstadkommit en bred diskussion som förhoppningsvis inte avtar och som vi även hoppas att i förlängningen genererar en bättre situation för läromedelssituationen i Svenskfinland, säger Inger Damlin.

Också lärarna drabbas av bristen på läromedel

Utbildningsstyrelsens nya generaldirektör Minna Kelhä sade att bristen på relevanta läromedel också drabbar lärarna.

– En lärare som inte har tillgång till ett läromedel som utgår från de mål som ställs upp i läroplansgrunderna blir tvungen att skapa sitt eget undervisningsmaterial.

UBS har en egen utgivning av läromedel som skall komplettera den kommersiella utgivningen.

– Behovet är dock större än vi med våra befintliga resurser kan producera.

Pernilla Granlund är ämneslärare och läromedelsförfattare. Hon har översatt ett läromedel i religion för åk 7–9, vilket har rört sig om sammanlagt sex böcker.

– Arbetet består av mycket mer än bara översättning, sade hon.

Faktagranskning, forskning samt ett ständigt betraktande av det finlandssvenska perspektivet, som till exempel Borgå stift, då det gäller evangelisk-luthersk religion. En översättare bör också ha ämneskunskap och förståelse och hålla sig a jour med ämnet.

Svenskfinland släpar hela tiden efter då det gäller läromedel, sade Pernilla Granlund.

Då en ny läroplan tas i bruk tas de finska läromedlen genast i bruk från åk 7, medan de finlandssvenska eleverna får vänta två år på sina nya böcker.

– Det är inte en likvärdig skola, sade Granlund.

– Alla elever är vår framtid och bör ha samma verktygslåda till sitt förfogande.

Gun Oker-Blom blev färdig med sin rapport om den finlandssvenska utbildningens särdrag i våras. I den efterlyser Oker-Blom ett lärresursprojekt som tar fram en helhetslösning både gällande struktur och innehåll för att långsiktigt säkra tillgången på högklassiga svenskspråkiga lärresurser.

Hon utvidgade sina tankar på FSL:s läromedelsevenemang.

– Det är viktigt att nu definiera viktiga komponenter vad gäller lärresurser och läromedel på svenska i Finland, sedan lägga bitarna i en burk och därefter lägga ett nytt pussel som garanterar relevanta läromedel och lärresurser.

Statligt läromedelscenter på svenska

Det Oker-Blomska lärresursprojektet består av tre olika helheter.

– Vi behöver förlag och företag som utvecklar och producerar tryckta och digitala läromedel.

Hon efterlyser också ett digitalt ”bibliotek” för lärresurser på svenska.

– Staten bör också grunda ett svenskt läromedelscenter för all svenskspråkig utbildning med bland annat forsknings- och fortbildningsuppdrag. Centret skulle också bedriva utlåningsverksamhet av till exempel klassuppsättningar av läromedel.

Detta läromedelscenter skulle finansieras av de statliga medel som nu finns i Undervisnings- och kulturministeriets färska budgetförslag under momentet för Utbildningsstyrelsen för att subventionera läromedel med liten spridning bland annat på svenska, en summa på hela 620 000 euro.

– Ur detta budgetmoment delade man tidigare ut förlustgarantier till de förlag som producerade läromedel med liten spridning. EU-direktiven innebar ett slut på denna praxis, och i stället bildade man ett nytt statsunderstöd på numera 80 000 euro per år, som organisationer kan söka, som stöd för produktion av svenskspråkiga läromedel med liten spridning.

– Detta specialunderstöd för produktion av svenskspråkiga läromedel med liten spridning skulle gärna kunna kvarstå då ett läromedelscenter grundas, säger Gun Oker-Blom.

Tanken med läromedelscentret är inte att det skall vara en avdelning på Utbildningsstyrelsen, utan flera aktörer skall vara involverade, säger Oker-Blom.

På vilket sätt ser du att ett läromedelscenter kan förbättra de problem som finns då det gäller tillgången på svenska kursläromedel i till exempel åk 7–9?

– Ett center skulle ge en garanti för att i god tid starta läromedelsprojekt på svenska där det behövs. Centret skulle puffa på förlagen, men också stöda dem, både ekonomiskt och genom sin know-how. Centret skall ha kontakt med alla producenter av svenskspråkiga läromedel. Och de kommer att bli flera, säger Gun Oker-Blom.

I paneldebatten deltog från vänster Niclas Grönholm, Nils Saramo, Pernilla Granlund och Niklas Wahlström.

Var klämmer skon?

Läromedelsevenemanget omfattade också en paneldiskussion där detta blads chefredaktör Mattias Fagerholm modererade ett samtal mellan Pernilla Granlund, Niclas Grönholm, direktör för den svenska servicehelheten för fostran och utbildning i Helsingfors, Niklas Wahlström, sektorsansvarig för utbildning vid Svenska folkskolans vänner samt Nils Saramo som är läromedelschef vid förlaget Schildts & Söderströms.

Att det handlar om pengar stod klart från början. Men var klämmer skon så där i övrigt?

– Lärare har inte möjlighet att översätta läromedel på sin fritid och kan inte vara tjänstlediga eftersom arvodet är för litet, sade Pernilla Granlund.

Helsingfors stad måste följa lagstiftningen om upphandling, sade Niclas Grönholm.

– Jag kan inte göra affärer direkt med Nils Saramo. Dessutom vill vi se alternativ och vet inte om Schildts och Söderströms räcker till.

Niklas Wahlström representerar SFV, som understöder produktionen av läromedel.

– Vårt dilemma är att vi inte vet vad vi skall understöda för att göra skillnad. Det finns nya aktörer på marknaden, nu får vi fundera på hur understödet skall fördelas, sade Wahlström.

– Det finns tre olika producenter av svenska läromedel, berättade Nils Saramo.Ju flera aktörer desto större risk att någon måste sluta, sade han och berättade att det i ett skede fanns fyra läromedelsserier för gymnasiets kurser i psykologi.

– Så vi hoppade av.

Text: Tom Ahlfors

Foto: Frida Lönnroos

Fotnot: FSL äger 4,2 procent av aktierna i förlaget Schildts & Söderströms.