Den årliga undersökningen rektorsbarometern, som ger information om hur våra rektorer mår, presenterades för två veckor sedan. Den nya barometern är ingen trevlig läsning.
När hela 26 procent av våra rektorer enligt årets rektorsbarometer lider av medelsvår eller svår arbetsutmattning är läget alarmerande. Jämförelsevis kan nämnas att siffran var 10 procent 2019.
Då skolsekreteraren sparats bort, då vaktmästarsysslan “effektiverats” och löneräkningen digitaliserats så läcker systemet, och uppgifter som definitivt inte hör till rektorns kärnuppdrag landar överst på rektorsbordet. På samma bord landar också elevers mående, vikariearrangemang, renoveringsprojekt och kontakt till andra myndigheter. Samtidigt ska rektorn oberoende av skolans storlek fungera som direkt förman för upp till 80 lärare och kunna sparra och coacha sitt team.
Rektorn slår knut på sig själv i försöket att ta över de arbetsuppgifter som man ute i kommunerna i inbesparings- och effektiviseringssyfte tagit bort. Allt för att konsekvenserna av inbesparade tjänster ska bli minimala för verksamheten.
Rektorerna har en arbetsbild med höga förväntningar som är omöjlig att genomföra inom den arbetstid som finns inskriven i gällande avtal. Tiden för jobbet att utveckla skolan och ha en möjlighet att vara steget före finns inte, vilket riskerar att leda till stagnation i verksamheten. Man tvingas att göra som man alltid har gjort trots att omvärlden förändras i en rasande fart. Det är inget annat än slöseri med kompetens när rektorer inte ges reella förutsättningar att leda, handleda och målmedvetet kvalitetsgranska skolans undervisnings- och fostransarbete.
Förra veckan höll våra delegater i OAJ:s fullmäktige tre inlägg tätt anknutna till rektorernas vardag. Den första handlade om oro kring bristen av psykisk vård som syns i skolvardagen, den andra blickade framåt och pratade om framtidens skola och den tredje var en kläm som berörde rektorernas arbetssituation. Klämmen handlade om att OAJ i de kommande avtalsförhandlingarna förnyar rektorernas avtalsparagrafer så att de förbättrar rektorerna välmående i arbetet.
Det finns mycket fint i att vara rektor. Genom att planera pedagogiskt och finnas till för dina lärare, studerande och föräldrar så gör du skillnad för landets framtid. Men idag har vi få sökande till rektorstjänster, ibland till och med noll, trots det stora antal lärare vi har med rektorsbehörighet på svenska i Finland. Grundförutsättningarna för rektorsuppdraget måste granskas. Inget annat räddar yrkets attraktionskraft och säkrar det goda i ledarskapet. Förutsättningar för ett gott ledarskap är ett fundament för en välmående skola.
