En svenskspråkig ö i ett hav av finska. Det är en träffsäker beskrivning av våra finlandssvenska språköskolor. I Finland finns det femton språköar, var och en med unika verksamhetsförutsättningar för den svenskspråkiga skolan.
I mitten av oktober ordnades språködagarna i Tammerfors. Där samlades omkring 80 pedagoger för att under två dagar ringa in det unika för språköar, diskutera framtid och framför allt nätverka.
Det är någonting alldeles speciellt med våra språköskolor och det är någonting alldeles speciellt med våra lärare och rektorer i dessa skolor. Varje gång jag möter dessa pedagoger möts jag av ett engagemang utöver det vanliga. Pedagoger som är så mycket mera än pedagoger. Tusenkonstnärer och framför allt språkambassadörer för vår finlandssvenska kultur.
Den yrkesstolthet som skolfolket på en språkö står för är påtaglig och välförtjänt. Det här är någonting som många av oss andra gott kunde ta med oss i vardagen: en rakryggad professionell yrkesstolthet över det goda som görs.
Att vara rektor i en omgivning där utbildningsförvaltningen är enspråkigt finsk innebär att också sköta kommunens svenskspråkiga utbildningsförvaltning. Rektorsvardagen där kan omfatta allt från undervisning i sammansatt klass till att samtidigt leda och utveckla både den egna skolan och den svenskspråkiga skolan i hela regionen. Det här är någonting som måste ses över. Tid för ledarskap är grunden för en levande språköskola.
En statlig finansieringsmekanism som tryggar våra språköars existens är grunden för framtiden i dessa unika miljöer. Jag tänker att vi tryggar så mycket mera än utbildning genom att trygga kontinuiteten i dessa miljöer. Gemensamt behöver vi också se till att attraktionskraften för att jobba som pedagog vid språköar bland våra lärare och rektorer stärks. Där har samtliga aktörer inom den finlandssvenska utbildningen någonting att bidra med. Som gott exempel kan nämnas vikten av att man redan i lärarutbildningen medvetandegör blivande pedagoger om språköars existens, det unika i språköpedagogiken och forskningsbehov för framtiden.
För oss som förbund är det viktigt att kunna föra en dialog med lärare och rektorer verksamma på våra språköar. Det känns därför extrafint att kunna säga att er röst är representerad vid vårt styrelsebord. Vårt strävansmål är också att kunna besöka så många som möjligt av de femton språköarna inom de närmaste åren.
Och hör ni – utan eldsjälar sker ingen utveckling. Jag vill avsluta med en speciellt stor eloge till språköarnas eldsjäl Karin Ihalainen för det lyft hon åstadkommit.
