Vi är inne i en pandemi, en oviss pandemi som berör, syns, hörs och känns i våra skolor.
Vi följer rekommendationer efter bästa förmåga och vid risk för coronasmitta avgör smittskyddsmyndigheten hur vi går framåt. Men det räcker liksom inte, i stället driver ovissheten oss till snabba lösningar för att få läget under kontroll.
Även i dessa tider måste vi alltid komma ihåg att vårt utbildningssystem är av hög klass och vilar på forskningsbaserad grund. ”Mitt barn klarade sig bra” eller ”lärarna borde kunna” är inte hållbar argumentation då vi pratar utveckling av kvalitativt god utbildning i världsklass.
FSL har förståelse för nödlösningar till exempel för att abiturienter ska hållas friska. Men lärarna och rektorerna vet att det är en omöjlighet att tillgodose elevers och studerandes behov om vi samtidigt bedriver närundervisning och streamad undervisning. Streamad undervisning är inte distansundervisning, den är inte heller en form av närundervisning, den är något annat.
Olika undervisningsformer kräver olika förberedelser. Det finns ingen långsiktig läroplansenlig undervisning som heter streamning, speciellt inte nu då kunskapsluckor som uppstod under vårens distansundervisningsperiod kräver mera lärartid och handledning för att täppas till.
Det har aldrig hört till lärarnas grunduppgifter att samtidigt undervisa två grupper i två vitt skilda lärmiljöer. Hybridmodeller kan inte tillämpas enbart med motiveringen ”det här blir bra”.
Vi lever i en period av närundervisning och en pandemi som kan pågå länge. Att elever ges möjlighet att jobba digitalt eller ta del av digitalt material som lärare i förväg förberett (till exempel filmer eller interaktiva övningar) är skolvardag. Samtidigt har varje individ rätt till handledning. Det är en förutsättning vi inte kan blunda för i ett land vars ledord är jämlik utbildning.
Just nu har vi närundervisning enligt rådande avtal och styrdokument. Närundervisning där lärare är närvarande och handleder sin grupp. Distansundervisning kräver annan pedagogik och en ständigt tillgänglig lärare. Ingen elev eller studerande kan förväntas lära sig på egen hand genom att knäppa på en apparat. Det är inte skolsystemets uppdrag.
Det har aldrig hört till lärarnas grunduppgifter att samtidigt undervisa två grupper i två vitt skilda lärmiljöer. Hybridmodeller kan inte tillämpas enbart med motiveringen ”det här blir bra”.
Coronagenerationens framtid får inte riskeras.
Vi aktörer inom utbildningen måste ta oss tid för att hitta långsiktiga och hållbara lösningar.
Vilken betydelse har det fysiska mötet och klassrummet för växande barn och ungdom? Hur bygger vi framåt i en finländsk skola för alla omgiven av pandemi?
Streamade lektioner tummar på elevernas integritetsskydd samt rätten till stöd, till exempel specialundervisning. Lärare, rektorer – vi kan vår sak! Vi vet att vår insats formar landets framtid.
