Spetskompetens ligger i tiden. För att vi ska komma nån vart här i världen behöver vi vara bäst på saker. Ju smalare och bättre vi kan bli, desto större är chansen att det blir någåt stort av oss. Att bara skrapa på ytan är ingen ide – sakkunskap och djup kunskap är det enda som räknas. Ja, så här låter det ofta.
Det finns säkert nån visdom i ett sådant sätt att se på världen. Visst behöver vi experter och innovatörer som går djupare och som hittar nya vägar. Det är så världen går vidare. Men jag tror att det bästa sättet att nå dit är att ge våra barn och unga en så bra och bred bas som möjligt. En stark grund som öppnar upp för många alternativa spår. Det är också grundskolans uppgift.
Redan från småbarnspedagogiken ska barnens nyfikenhet väckas. Vi vill förbereda barnen till att bli elever i grundskolan med en inställning och törst efter kunskap som växer ju mer den matas. Alla elever är individer, och det är helt klart att en modell inte passar för alla. Att känna sina elever, och veta på vilket sätt den ena eleven lär sig bäst, och vad den andra inte ännu kan, det är en av de centrala styrkorna i vår lärakår.
Jag återkommer ofta till hur centrala våra välutbildade lärare är för de goda resultat vi ser i våra skolor. Det att det krävs en högre högskolexamen för att vara klasslärare är ingen självklarhet ens i Europa. Men i Finland är det. Lärarutbildningen är både attraktiv och mångsidig, vilket man ser i det stora antalet lärare som också hittas på andra ställen i vårt samhälle. Våra lärare är bevisligen mångsidiga, med en kompetens som är attraktiv långt utanför skolans gränser. Det här gör att skolans roll som arbetsgivare också sätts i fokus. För att behålla lärare behöver vi se till att skolorna är arbetsplatser där man ges möjlighet att trivas och utvecklas. Undersökningar visar att lärare här överlag upplever uppskattning för sitt jobb och trivs. Det här är inte heller nån självklarhet ens i våra nordiska grannländer. Det betyder också att det är nånting vi behöver följa med, följa upp och bevaka.
Elever behöver både arbeta med sina händer, få springa av sig, få lära sig uttryck genom konst och musik och lära sig ta in kunskap och inspiration via böcker, bilder och teknik. Man kan inte veta var man hittar sin inspiration, man kan inte veta vad man tycker om, vad som passar just en själv, om man inte ges möjlighet att pröva på. Jag hoppas mobilförbudet som nu finns inskrivet i lag kan hjälpa till att skapa ett pedagogiskt lugn och skapa en miljö där förutsättningarna att lära sig förbättras i klassrummen. Precis som elever ska ges en mångsidig undervisning, och uppmuntras att vara nyfikna och pröva på nya saker, behöver också våra lärare ges möjlighet att utvecklas och växa. Det här ställer krav på det pedagogiska ledarskapet i skolan, på de kommunala strukturerna och på oss politiker. I ett samhälle där de offentliga resurserna inte är oändliga behöver allt det här göras med precision och professionalism. Vi har alla ett ansvar, oberoende av vilken roll vi spelar, i den helhet som ska leverera den bästa skolan vi kan få.
